Ledare Efter en längre tid med flera uppmärksammade fall då arbetskraftsinvandrare utvisats på grund av smärre misstag från arbetsgivaren är lagstiftningen under förändring. 1 december 2017 infördes ett undantag som innebär att arbetstillståndet inte behöver dras in om arbetsgivaren rättat till avsteg från gällande villkor utan att Migrationsverket påtalat problemet. Detta följdes direkt av vägledande avgöranden i Migrationsöverdomstolen i enlighet med det nya undantaget. Efter detta har dock Migrationsverket anklagats för att inte följa ny praxis.

Nyligen kom dessutom två promemorior med förslag på ytterligare förändring i frågan om arbetstillstånd. Den första bygger vidare på undantaget från 1 december och föreslår att inte heller misstag som upptäcks när Migrationsverket gör en kontroll av arbetsvillkoren måste leda till utvisning. Det kan till exempel handla om att arbetstagaren tagit ut för lite semester. För att få stanna i landet gäller det dock att felet bedöms som obetydligt och att det har åtgärdats av arbetsgivaren.

Dessa justeringar gör lagen som reglerar arbetstillstånd betydligt mildare för de arbetsgivare och arbetstagare som gjort genuina misstag och rättat till dem. Tidigare har den största smällen i första hand drabbat den invandrade arbetstagaren, som utvisas, och i andra hand arbetsgivaren, som förlorar arbetskraft – konsekvenser som i flera uppmärksammade fall varit oproportionerliga i förhållande till misstaget som gjorts.

Den stränga regleringen säger till exempel att den anställdes lön måste vara på en viss nivå och finns till för att hindra företag att utnyttja billig utländsk arbetskraft. De som verkligen anstränger sig för att göra rätt ska inte drabbas. De genomförda och föreslagna undantagen tillåter Migrationsverket att bedöma gränsfallen enskilt för att se om det verkligen är fråga om ett sådant utnyttjande. Om inte ska arbetstagaren få behålla arbetstillståndet.

Ett ytterligare förslag på lagändring i ämnet kom i februari. Nu gäller det fall där man medvetet struntat i villkoren för arbetstillstånd, och promemorian föreslår att den som fått sitt arbetstillstånd indraget på grund av det ska kunna kräva skadestånd från arbetsgivaren. Beloppet ska regleras utefter hur allvarlig kränkningen varit. För att kunna slippa driva en sådan process från hemlandet föreslås att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas.

Även detta förslag är rätt ute och balanserar upp undantaget som skonar de som gjort genuina misstag. Risken att behöva betala skadestånd ger arbetsgivare ytterligare ett skäl att försöka göra rätt och än mer akta sig från att utnyttja utländsk arbetskraft. Det kan tyckas vara stränga villkor att hålla sig till som arbetsgivare, men det är så det svenska systemet för arbetskraftsinvandring ser ut. Regler man inte tycker om måste också följas, även om myndigheterna inte alltid gör detsamma. (SNB)