Janne Aalto, Peter Erixon, Thomas Larsson, Tom Nilsson och Pelle Ahlgren - för dem började det i de unga tonåren, som för de flesta som försöker hitta ett sammanhang. De var utspridda på olika platser i Enköpingsmyllan men hittade en gemensam plats i musiken. Janne Aalto skriver de flesta låtarna och är den drivande kraften i Jaalto Band, han minns hur han tog sina första stapplande steg på musikens outforskade stig.

– Pex (Peter) och jag började spela med pappgitarr och hopprepsmikrofon till Flamingokvintetten, på den vägen är det. Nej, men jag började tidigt att skriva egna låtar. Det intresset kan jag tacka den kommunala musikskolan för, vi är många som fått intresset för musik där ifrån, säger Janne.

– Det var ett sätt att slippa gå på lektionerna i skolan, man stod och spelade blockflöjt i stället, säger Tom och skrattar.

Artikelbild

| Drömmen. Rockfarbröderna i Jaalto Band har spelat musik i olika konstellationer sedan 70-talet. Det är samvaron, jakten på den perfekta låten och kicken att stå på scenen som gör att de aldrig tröttnar.

Jaalto Band har funnits i 14 år, medlemmar har kommit och gått genom åren - sist in är Thomas, som numer bor Stockholm. Bandet repar en gång i veckan och han ser alltid till att vara på plats.

– Det här är ju det bästa som finns, drömmen om att bli en stor rockstjärna var länge sedan man släppte. Nu är det en social grej, det är som ett vuxendagis, säger Thomas.

Pelle fortsätter:

– Det är som korpfotboll i musikform.

Artikelbild

| Pelle Ahlgren

– Vi håller på för att det är roligt och för att vi hela tiden vill bli bättre. Det är jakten på den perfekta låten och kicken man får av att stå på scenen som gör att man aldrig tröttnar. Sedan är det ett sätt att komma bort från vardagen och bli ung på nytt, säger Janne - de övriga håller med.

Att få spela live är drivkraften, det är där de får bekräftelse och ett kvitto på att de har lyssnare.

Artikelbild

| Peter Erixon

– Vi spelade i Stockholm för någon vecka sedan, det var superkul. Där sjöng de med i våra låtar - det var hakan i backen direkt. Imponerande att de kunde texterna. Det är därför man spelar, för känslan av att stå på scenen och få sina 50 minuter i rampljuset, berättar de.

Aalto Band spelar ute cirka sex gånger per år, det är för lite hävdar de. De skulle gärna spela mer.

Artikelbild

| Thomas Larsson

– Det är ont om ställen att spela på i Enköping, annat var det när vi var unga. Då spelade man på fritidsgårdarna varje helg. Det är lite synd om de yngre som vill spela inför publik och inte hittar någonstans att spela, säger Peter.

Om en månad släpper bandet en rykande färsk skiva med fyra låtar. De handlar om det vanliga när Janne Aalto skriver musik - hjärta och smärta. Livet helt enkelt.

Artikelbild

| Janne Aalto

– Man har skrivit många låtar genom åren. Ibland blir det bra, ibland blir det dåligt. Men det är så livet ser ut, säger Janne.

– Men det är huvudsaken att vi får spela. Vi ska fortsätta i 15 år till, minst, säger Peter.

Artikelbild

| Tom Nilsson

– Herregud, då är jag över 70 år. Men spela gitarr blir man aldrig för gammal för, titta på Keith Richards. Musik kan man spela till man inte kan stå längre, efter det kan man ligga ner och spela, säger Pelle.