Offer bör inte anmäla brott. För sin egen säkerhets skull. I en relativt ny kartläggning från Brottsförebyggande rådet framkommer att poliser och kommunanställda uppmuntrat människor att inte vända sig till rättsväsendet när de blivit utsatta för kriminalitet. Det är helt enkelt inte värt faran.
Rapporten är en oroande lägesbeskrivning över de kriminella gängens ökade makt. Tyvärr blir det som Polisen kallar systemhotande samhällspåverkan allt vanligare.
Polisen i Stockholm pekar i en liknande rapport från september på tre trender. Gängens antal ligger relativt konstant. Däremot blir de våldsammare och rekryterar bredare än tidigare. Nyrekryteringen av ungdomar hör till den mest oroande delen. Gängen är skickliga på att hitta kanaler att nå fram till de yngre. Kriminella arbetar på fritidsgårdar och inom ungdomsverksamhet.
Två tredjedelar av de lokala kriminella grupperna involverar ungdomar under 16 år, enligt Stockholmspolisen. Inget tyder på att det skulle se annorlunda ut i övriga landet. Den svenska rättsapparaten och samhället har stått handfallna inför denna utveckling. Gängen har konsekvent utnyttjat de svaga punkterna och kryphålen i den lagstiftningen. Politiken måste aktivera de motåtgärder som finns.
Socialtjänsten är en viktig del av detta. Familjernas integritet ska alltid respekteras men där insatser behövs måste man agera med kraft. Socialnämnderna måste bli mer vaksamma och konsekvent stötta sina socialsekreterare i deras utsatta arbete. Möjligheterna till åtgärder är också bredare än många känner till. Sociallagstiftningen innehåller verktyg som sällan används. Socialnämnderna kan till exempel besluta om förebyggande insatser, en form av skyddstillsyn, inom ramen för Lagen om vård av unga (LVU). Regelbundna samtal för ungdomar man misstänker är på väg att påbörja en kriminell bana är en annan metod för att stävja gängen och tvinga fram kontakt med myndigheterna.
Det har varit förståeligt att man använt specialregler i rättsväsendet för ungdomar. Barn under 15 år kan inte dömas till fängelse alls. Personer mellan 15 och 21 får lägre straff enligt en med ålder avtagande trappa. Detta för att ungdomar snabbt ska kunna ledas in på en annan bana och inte tillbringa lång tid inom kriminalvården. Huvuddelen av detta system kom på plats under 1930- och 40-talen. Det var en tid med helt andra förutsättningar. Gängkriminalitet och skjutningar i dagens omfattning var okända fenomen.
Gängen utnyttjar detta. En huvudanledning till den omfattande rekryteringen av personer under 18 år är just de låga ungdomsstraffen, om det nu utdelas något straff över huvud taget. På detta sätt kan äldre kriminella använda ungdomar som sköldar i den egna verksamheten. Ungdomsrabatterna bör därför fasas ut. Domstolarna bör i synnerliga fall, som i flera av våra europeiska grannländer, även kunna åtala personer under 15 år. Kriminella ska inte kunna utnyttja ungdomar för sin egen vinning.
Läget är så allvarligt att politiken måste tänka om kring ungas kriminalitet.