Ledare Att återse sina elever efter sommarlovet innebär för allt fler lärare en klump i magen då vissa stolar i klassrummen står tomma. Elever kommer inte tillbaka till skolan, utan att föräldrarna har meddelat varför. I vissa fall handlar det helt enkelt om att familjen flyttat, och i andra om att de kommer tillbaka sent från en semester. Många barn droppar in allt eftersom, men för de elever som fortsatt är frånvarande finns desto större anledning till oro.

Familjer som lever enligt hederskulturens regler passar ofta på att gifta bort barnen i hemlandet under sommarlovet. Detta för att de av naturliga skäl inte saknas av skolan under en längre period, samtidigt som utlandssemestrar är vanligare då. Om det bortgifta barnet då lämnas kvar utomlands blir det betydligt svårare att göra något åt för skola och socialtjänst, samtidigt som barnet ju redan har råkat illa ut. Därför måste målet alltid vara att stoppa barnäktenskap innan de sker.

Att gifta bort sitt barn, i Sverige eller utomlands, är förbjudet. Detsamma gäller äktenskapsliknande förbindelser eller förlovningar. Ändå sker detta varje år. Problemet är således inte lagen i sig, utan möjligheten att tillämpa den. Eftersom barnen själva sällan är förmögna att ta sig ur situationen, och i många fall inte vågar berätta om ett planerat giftermål för någon utomstående, faller ett stort ansvar på skolpersonal och socialtjänst.

I takt med att barnäktenskap drabbar elever på allt fler skolor ökar lärarnas kunskaper om varningssignaler att hålla utkik efter, hur lärare eller rektor bör prata med eleven om det och när anmälan bör göras till socialtjänsten. Det i kombination med information till elever om deras rätt att själva välja om och med vem de ska gifta sig – när de blir myndiga – kan i bästa fall rädda barn från att tvingas följa familjens påbud och gifta sig.

Den strängare lagen mot barnäktenskap som regeringen har tagit fram, men som ännu inte godkänts av riksdagen, kommer eventuellt på plats i januari. Den ogiltigförklarar dock bara äktenskap som ingåtts innan barnet kom till Sverige, och kommer alltså inte att motverka att barn som redan är här förs bort och tvingas gifta sig. Det finns även brister i förslaget om utreseförbud för barn som misstänks vara i riskzonen, eftersom det krävs just misstankar för att detta ska hjälpa. Och det är inte alltid sådana finns innan det är för sent.

Att barn hålls borta från att komma tillbaka till skolan i tid till terminsstart är allvarligt i sig, men bleknar jämfört med de elever som aldrig gör det på grund av att de tvingats gifta sig under skollovet. Även om det då är för sent att stoppa bortförandet är det viktigt att socialtjänsten och polisen fortsätter att utreda dessa fall. Både för att hjälpa barnen och lagföra föräldrarna, men också för att tydligt visa att barnäktenskap inte är acceptabelt. (SNB)