Ett hälsosammare leverne och högre inkomster har lett till att den förväntade medellivslängden ökat med i genomsnitt tio år till cirka 81 år bland de 35 OECD-länderna, visar en ny rapport. Jämförelseåret är 1970.

Till de bidragande orsakerna till förbättringen nämns också högre utbildningsnivå och bättre sjukvård. Men, konstaterar rapporten, i vissa avseenden är framstegen måttliga, till exempel när det gäller fetma och hälsovådlig alkoholkonsumtion. Ofta förbises också miljöförstöringens betydelse.

Minskande vårdsatsningar

Den viktigaste anledningen till att människorna i OECD-länderna lever längre är ökad satsning på hälsovård. Men här har utvecklingen gått åt fel håll efter den stora finanskrisen för cirka tio år sedan. Under sexårsperioden fram till 2009 steg sjukvårdsinvesteringarna med i genomsnitt 3,6 procent, men därefter ligger siffran på 1,4 procent.

Hälsovårdskostnaderna är störst i USA: cirka 82 400 kronor per person och år, dubbelt så mycket som OECD-genomsnittet. Men rapportförfattarna konstaterar att stora belopp inte garanterar att pengarna används effektivt. Även Frankrike, Schweiz, Sverige och Tyskland lägger en förhållandevis stor andel av bruttonationalprodukten på sjukvård – cirka 11 procent.

Många är tjocka

Över hälften av invånarna i OECD-länderna, 54 procent, är överviktiga och 9 procent lider av fetma. Värst är situationen i Mexiko, Nya Zeeland, Ungern och USA, där över 30 procent är feta.

Positiv är dock utvecklingen när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancerformer. Generellt dör färre personer i hjärtinfarkt och slaganfall. 85 procent lever minst fem år efter en bröstcancerdiagnos; för tarmcancer är motsvarande siffra 60 procent.

Medlemmar i OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, är de flesta EU-staterna och bland andra USA, Kanada och Australien.