Stens politiska hemvist var arbetarrörelsen. Han var mest engagerad som folkbildare inom ABF. På 1970-talet lärde jag känna Sten i ABF-styrelsen där jag var ordförande. Han var diskussionslysten och höll gärna ideologiska brandtal. Hans stred för allas rätt till bildning och personlig utveckling. För Sten var boklig bildning värdefull med lika viktig var den bildning som satt i händerna och kunde uttryckas i kreativt skapande.

För Sten var steget kort från styrelsebordet till att leda studiecirklar. Han hade ett osannolikt gott handlag med de flesta material och tekniker. Hans cirklar i träslöjd samlade många deltagare som ofta stannade i åratal. Men han var inte främmande för textila material och han lärde många väva trasmattor. Vävstolarna tillverkade Sten själv om det saknades! Han nöjde sig inte med trasmattor utan även finare alster skapades och då gärna med hans egenhändigt växtfärgade gran. Även metallslöjd, foto och på senare år även datakunskap var cirklar som Sten ledde. För ett par år sedan såg jag 90-årige Sten på ABF omgiven av glada damer som idkade nåltovning!

Natur och miljö var en annan sträng på Stens lyra med stort engagemang och imponerande kunskaper. Alltifrån enskilda växters namn på latin till mer övergripande frågor. Hans fastighet på Öland blev ett kärt tillhåll halva året inte minst för floran och andra höga miljövärden på ön. Sten predikade ofta om hoten mot växt- och djurarter och mot jordens och mänsklighetens långsiktiga överlevnad. Han tyckte nog ibland att han talade för döva öron. Sten ville se mer aktion och större mod hos politiker och andra beslutsfattare.

Med Sten Löfgren har en färgstark och engagerad person gått ur tiden. Jag minns honom med tacksamhet och värme som kamrat och som en inspiratör i folkbildning, kultur- och miljöfrågor inom arbetarrörelsen i Enköping.