Efter det blodiga attentatet mot franska satirtidningen Charlie Hebdo i början på året har kampen mot terrorism seglat upp till toppen av Europas politiska dagordning. Frankrikes EU-minister Harlem Désir besökte på måndagen Stockholm, bland annat för att träffa utrikesminister Margot Wallström (S). De diskuterade flera ämnen, men kampen mot terrorism och radikalisering stod i fokus.

-Vi har pratat om hur man kan bekämpa terrorism och våldsam extremism, och om hur man kan försvara värden vi vill skydda som yttrandefrihet, demokrati, tolerans, säger Wallström till TT efter mötet.

Ingen Patriot Act

Désir betonar efter mötet vikten av att inte vara "naiv" inför hotet från terrorister.

-Vi står inför väldigt beslutna och radikaliserade grupper som inte tvekar att döda civila, säger han till TT.

Samtidigt har vissa varnat för att medborgerliga och politiska fri- och rättigheter riskerar att naggas i kanten när myndigheter ska tackla terrorism, och har pekat på USA:s reaktion efter 11 september-attackerna där myndigheter genom "The Patriot Act" gav sig själva mycket långtgående befogenheter i fråga om övervakning och metoder. Något liknande är dock inte aktuellt i Frankrike, försäkrar Désir.

-Vi kommer att göra starka insatser och förstärka allt polissamarbete på internationellt nivå, men vi kommer inte att ge upp vår samhällsmodell och dess frihet.

Balansgång

Olika åtgärder som diskuterats på europeisk nivå är att ta ifrån terrordömda sitt europeiska medborgarskap, att göra det svårare att resa till och från oroshärdar, eller registrering av personuppgifter. Men det är en riskabel balansgång, säger folkrättsexperten Ove Bring till TT. Stater har legitima säkerhetsbehov, tilläger han, men att exempelvis göra någon statslös kan bryta mot folkrätten

-Där ligger ju en risk, i balansen mellan mänskliga rättigheter och säkerhetsbehovet, säger han.

-Att det på ett orättfärdigt sätt kan gå ut över individen.