Sluta experimentera på eleverna bekostnad

Vilken forskning ligger till grund för förslaget om tre terminer, undrar insändarskribenten.

Vilken forskning ligger till grund för förslaget om tre terminer, undrar insändarskribenten.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Insändare2019-11-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enköpings kommun vill införa tre terminer för att bryta den sk nostalgievidensen, som grundskolans verksamhetschef Anders Härdevik uttrycker det. Detta i syfte att förbättra skolan för de som jobbar i den och för eleverna. Mot vilken evidens lutar sig Härdevik åt när han vill göra om skolsystemet och vad kommer det att leda till?

Skolan i Sverige ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Härdevik vågar ”nog påstå att forskningen är entydig att barn inte gagnas av tio till tolv veckor utan systematiskt inlärning”. (Svt 19-10-29). Det är inte så konstigt att han är vag då det inte finns någon forskning som kritiskt granskat just tre terminer och vad det skulle innebära. Härdevik menar även att förslaget inte innebär en större förändring då man tar bort två veckor från sommaren och förlägger till höst respektive vår. För lärare innebär detta mindre tid till planering och återkoppling även om han menar att den gemensamma tiden kollegialt ökar.

Vidare menar Härdevik att Enköping skulle ha ett tolv veckors långt sommarlov. Enköping har i 15 år haft drygt nio veckors sommarlov, vilket är i snitt en vecka mindre än övriga Sverige. Ytterligare ett argument som lyfts fram i debatten är att Europa skulle ha tre terminer. Kom då ihåg att många av dessa länder har ända upp till 13 veckors sammanhängande ledighet. För att få fram tillförlitlig evidens behöves en jämförelse med de länder som har kortare sommarlov och om det gagnar elevernas resultat. 

Ett faktum är att Enköping rankas på plats 283 av 290 av samtliga kommuner enligt den granskning som Lärarförbundet årligen publicerar. Enda argumentet till att göra om systemet är att desperat rädda situationen och inte, som Härdevik menar, att förbereda eleverna för framtiden. Visserligen har Härdevik rätt i påståendet då det är skolans främsta uppgift. För att eleverna ska förberedas för framtiden behövs kvalificerade och välutbildade lärare som undervisar barnen. Dock hamnar kommunen på plats 185 avseende utbildade lärare med legitimation enligt samma granskning. Jag vill mena att denna omorganisation kommer att leda till att fler lärare nu förflyttar sig till kranskommunerna.

Härdevik borde utgå ifrån de analyser som finns tillgänglig på Siris (Skolverket) när han nu vill göra något åt elevernas skolresultat. Då kommer skolan att luta sig mot evidens och kvalitetsarbete och därmed öka elevernas resultat.