Sommarglass och semestertid. Samtidigt lever många människor ensamma, intill oss andra. Varje år dör människor i total ensamhet i vårt land, utan att någon ens saknar dem. 105 människor i Göteborg förra året. 237 i Stockholm. Inga vänner eller nära stod att finna. Var femte människa som dör på sjukhus, dör alldeles ensam.
150 000 personer i Sverige har kontakt med andra bara någon eller några gånger i månaden, ens via telefon eller Internet. Åtta av tio anhörigvårdare känner sig ensamma i tvåsamheten. Detta är allvarligt, för påtvingad ensamhet gör oss sjuka. En sammanställning av 148 olika forskningsstudier visar att ofrivillig isolering skadar oss lika mycket som rökning och fetma. Vi blir deprimerade, får svårt att försvara oss mot infektioner och lider vi av smärta förvärras den. De som dagligen har anledning att lämna sitt hem har lägre dödlighet än andra, och den skillnaden kan inte förklaras av att seniorer som stannar hemma är sjukare redan innan.
Vi liberaler vill byta ensamhet mot gemenskap. Därför har vi krävt en nationell strategi mot social isolering, som omfattar allt från vård och omsorg, stadsplanering, transporter och kultur, till civilsamhälle och näringsliv. Vi vill öka kunskapen om ensamhet genom kunskapsunderlag från Socialstyrelsen och genom forskning och projekt av andra aktörer. Hälso- och sjukvårdslagen ska tydligt stadga att ingen ska behöva dö ofrivilligt ensam.
Ett arbete ger viktig gemenskap. De av oss som vill måste därför få jobba så länge vi vill och orkar. Dessutom kan civilsamhället både engagera människor i föreningsliv och samtidigt hjälpa och stötta utsatta människor med sällskap, aktivitet och samtal. Vi vill stärka detta genom nära samarbete med sjukvård och äldreomsorg och genom ett återinfört skatteavdrag för gåvor.
Skatte- och byggregler behöver underlätta för trygghetsboenden, kollektivboenden och generationsboenden, så att människor kan behålla sin självständighet och samtidigt få social samvaro och hjälp. Reavinstskatten vid flytt behöver dessutom sänkas, taket i bostadstillägget höjas och sociala behov måste väga betydligt tyngre när en människa ansöker om äldreomsorg.
Ensamhet är farlig, så som förtroendevalda är det vårt ovillkorliga ansvar att bryta den. Ensamma människor har inte tid att vänta.