Bristen på företagsläkare måste lösas nu

Av 1 100 företagsläkare är fler än 900 över 65 år. Regeringen bör omedelbart ge en myndighet helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för dessa läkare, skriver Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Det råder brist på företagsläkare och läget är akut, skriver Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Det råder brist på företagsläkare och läget är akut, skriver Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Foto: Isabell Höjman/TT

Insändare2023-02-18 06:55
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen skriver budgetpropositionen och arbetsmiljöstrategin att ”God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa” och att ”Företagshälsovården kan bidra i arbetet med att skapa friska arbetsplatser.” Men det kräver som regeringen vidare konstaterar: ”…en företagshälsovård med god kompetensförsörjning”

Tillsammans med landets arbetsgivare bedriver företagshälsan ett proaktivt och förebyggande arbete som stärker arbetsförmåga hos den arbetande delen av befolkningen. Företagshälsan upptäcker, förbygger och minimerar risker i arbetsmiljön, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för ett långt och säkert arbetsliv utan olyckor och skador. Ett arbete som har positiv effekt för folkhälsan.

Detta arbete är hotat på grund av den allvarliga kompetenskris som råder. Av 1 100 läkare med specialistkompetens i arbetsmedicin/företagshälsovård är fler än 900 över 65 år. Ny kompetens behöver omedelbart säkras om vi ska klara det som uttrycks i regeringens budget och strategier.

För att arbeta som företagsläkare behövs en specialistutbildning i arbetsmedicin/ företagshälsovård men till skillnad från alla andra specialiteter saknar denna offentlig finansiering. I stället får numera läkarens arbetsgivare stå för kostnaden, vilket gjort att det under de senaste åren bara har utbildats ett fåtal företagsläkare per år.

Det finns en stor efterfrågan från läkare att bli specialister i arbetsmedicin. Ett samlat offentligt utbildningsuppdrag skulle bättre vägleda ST-läkare som ska välja specialisering och bidra till att få i gång utbildningen.

Kompetensfrågan har utretts och beretts under många år. Alla konstaterar samma sak. Att det råder en kompetenskris inom företagshälsan och att krisen inte löses av sig själv, det saknas finansiering av utbildningen och det behövs ett samlat utbildningsuppdrag.

Politiken måste nu en gång för alla peka ut var ansvaret för denna utbildning ska ligga.

Vi föreslår därför att regeringen omedelbart beslutar om att en myndighet får helhetsansvaret att samordna utbildningsuppdraget för tilläggspecialiteten i arbetsmedicin och att en framtida finansiering säkras för utbildningen.

Arbetsplatsen kan vara en arena för folkhälsa. Med rätt uppdrag och rätt förutsättningar är företagshälsan en stark resurs och en mycket bra stödstruktur till arbetsgivaren.

Läkare med specialistkompetens inom arbetsmedicin behövs för att företagshälsan även fortsättningsvis ska kunna bedriva arbetet med att stärka folkhälsan och skapa friska arbetsplatser.