Den störste manlige legenden inom svensk film och teater är tveklöst Gösta Ekman. Det har hänt att någon fått för sig att jag menat sonsonen när jag talat om honom och blivit konfunderad då jag nämnt kokainmissbruket som var en bidragande orsak till hans alltför tidiga död vid blott 47 års ålder.
Jag är även en stor beundrare av ”Lill-Gösta”, som han kallades i ungdomen, och sörjer honom djupt. Dock var Ekman senior en gigant som dagens ungdomar nog inte kan föreställa sig. Det finns kanske de som inte ens känner till honom, vilket i så fall är oerhört beklämmande.
Ekman började sin bana på Oscarsteatern i Stockholm 1908 och blev senare direktör där, liksom vid flera andra av Stockholm främsta teatrar. Han hade huvudroller i många välkända filmer, varav en tysk - "Faust".
En av de sista var "Intermezzo" mot Ingrid Bergman. Begravningen blev en enastående hyllning till vår stora stjärna, med 100 000-tals sörjande som kantade kortegevägen mot begravningsplatsen. Den 12 januari är det 80 år sedan Gösta Ekman avled. Då kommer jag, och många med mig, att hylla denne enastående skådespelare.