I förra veckan kunde man i Enköpingsposten läsa att kommunen tolkat EU-regler på ett sådant sätt att kommunens jordbrukare fick besynnerliga administrativa plågor när de ville sälja sina gårdsprodukter. Ordföljden ”lokal försäljning” hade tolkats som ”försäljning inom kommunen”.
Som motpol ställdes Livsmedelsverkets tolkning av lokalitet. Den omfattade hela svenska län.
Men bägge tolkningarna är uppåt väggarna. All EU-lagstiftning har till syfte att stärka integrationen mellan olika europeiska marknader. Att göra tolkningen av ordet ”lokal” avhängig svenska förvaltningsenheter är fel.
Man kan övertyga sig detta genom att begrunda ett lantbruk i Hyllie, Skåne. Orten ligger mindre än 40km från Köpenhamn och är lokal till Köpenhamn. Orten Grövelsjön i Älvdalens kommun ligger bara 2 kilometer från Grøvelsjøn i Norge och borde också under varje rimlig tolkning av ordet ”lokal” uppfattas vara varandra närbelägna.
Lokalitetsbegreppet bör bedömas efter avstånd. Säg en 60 km radie, eller maximalt 3h körväg. För ”Sveriges närmaste stad” borde det vara trivialt att i sådan anda leda Sverige mot en mindre provinsiell, och mer jordbruksanpassad, tolkning av EU-rätten.