Det är jag som är den genomsnittlige ”tidigareläraren” i Uppsala län. Jag tjänar 32 600 kronor i månaden.
Under 80- och 90-talet var det staten som satte våra löner utifrån utbildning och antalet tjänsteår, men efter kommunaliseringen, i mitten av 90-talet, är det rektorerna.
Man säger att bra lärare ska ha bra löner och så motiverar man lönen utifrån en massa kriterier som man i varje kommun har bestämt. Sen blir man inkallad till rektorn och vägd på guldvåg utifrån dessa kriterier. Det låter så professionellt så man blir alldeles förstummad.
Bra lärare ska ha bra löner. Kvaliteten på läraren ska avspeglas i lönen, säger man.
I senaste lärartidningen kan man läsa om hur mycket snittlönen är för lärare i olika delar av landet. Högst i Sverige är i Stockholms län där en lärare i årkurs 1-6 tjänar 36 500 kr/mån, medan samma typ av lärare tjänar 32 600 kr/mån i Uppsala län. Snittlönen för denna typ av lärare i hela landet är 32 m800 kr/mån.
Första frågan blir: Varför är kvalitén på lärarna så mycket bättre i Stockholms län?
Den högsta genomsnittslönen för rektorerna är i Stockholms län med 55 400 kr/mån. I Uppsala län är snittlönen för en rektor 48 600 kr/mån och snittet i hela landet ligger på 46 300 kr/mån.
Andra frågan blir: Hur kommer det sig att man har hittat så många rektorer, med hög kvalitet i Uppsala län, trots att man bara hittat lärare, vars kvalité hamnar under genomsnittet i Sverige, lönemässigt?