Översvämningarna ger dyrare mat

Extremväder är ett begrepp som har blivit väldigt konkret för de flesta i sommar , skriver Cassandra Telldahl Bjelkelöv.

Lantbrukarna har påverkats av översvämmade fält och grödor har förstörts. Det påverkar även konsumenterna genom att matpriserna kan bli högre.

Lantbrukarna har påverkats av översvämmade fält och grödor har förstörts. Det påverkar även konsumenterna genom att matpriserna kan bli högre.

Foto: Maria Hedenlund

Insändare2023-11-01 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Översvämmade källare, bortspolade vägar och reningsverk som tvingas släppa ut avloppsvattnet orenat ut i vattendrag eller sjöar är rubriker som vi alla har sett.

Lantbrukarna har påverkats av översvämmade fält och grödor har förstörts. Stora ekonomiska förluster drabbar enskilda företag och oro finns att man inte kan fortsätta att producera mat, foder och energi. Förstörda grödor påverkar även konsumenterna genom att matpriserna kan bli högre.

Lantbrukarna kan till viss del förebygga översvämningar genom att underhålla diken och täckdiken. Problemen i dag är dels att ett förändrat klimat medför förändringar i nederbörd med en ökad risk för skyfall, dels att samhällets vatten belastar diken i landskapet. Dessa diken är inte dimensionerade för extra vattenmängder utan ska fungera för att avvattna åkern för att få en gröda som kan växa.

En del av länets riksdagspolitiker besökte nyligen Långängsbäcken utanför Enköping där lantbrukarna har bekostat ett stort underhållsarbete i områdets dikessystem. Arbetet har gett resultat då fälten runt bäcken inte har översvämmats trots de stora regnmängderna. Att sköta diken kostar pengar och då är man tillbaka i ruta ett – att driva lantbruk måste vara lönsamt för att klara av att investera även i underhållet, investeringar som kanske kan klara av vattentrycket från samhället. 

Lantbruket ställs även inför miljökrav. Ett problem som oftast kopplas till jordbruket är övergödning av kväve och fosfor från åker till vattendrag. Därför arbetar man med skyddszoner, precisionsgödsling och det anläggs våtmarker för att minska problemen.

I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram finns mål om att vattendrag ska nå god ekologisk status, vilket i många fall är helt orealistiskt att nå. Många vattenförekomster i jordbrukslandskapet har haft mänsklig påverkan under senaste hundra åren för att öka livsmedelsproduktionen och undvika svält. Det är både kostsamt och svårt återskapa slingrande vattendrag eller återväta åkrar.

Om vi däremot klassar vattenförekomster i jordbrukslandskapet som kraftigt modifierade (KMV) kan vi identifiera åtgärdsmål bli rimliga och nåbara. KMV innebär att vi identifierar vad som är rimligt att nå utan att samhällsviktiga funktioner som energiförsörjning och livsmedelsproduktion påverkas negativt. Genom att klassa fler vattenförekomster som KMV blir det mer verkstad i vattenvårdsarbetet!