Ledaren i Enköpingsposten fredag 22 februari är mycket sorglig läsning. Ledarskribenten Agnes Karnatz har missförstått det mesta när det gäller personlig assistans för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Åter tvingas vi se den svepande och felaktiga formuleringen ”skenande kostnader” för denna viktiga reform. Vilka kostnader är det som skenar, Agnes Karnatz? Varenda minut i den personliga assistansen är noggrant kontrollerad. Försäkringskassans handläggare tidssätter varenda aktivitet i minuter och hundradelar av minuter. Hur lång tid tar ett toalettbesök? Vilka delar av ett toalettbesök är integritetsnära? Hur lång tid tar det att sätta på en strumpa? Borsta håret?
Jag välkomnar dig till mitt hem i samband med ett besök från Försäkringskassans handläggare. Du kommer att bli imponerad av detaljrikedomen i deras utredningar.
Du anser att kostnaderna för personlig assistans måste minska. Det är en åsikt, inte ett faktum. Istället är det så att kostnaderna för assistansen behöver öka. Nästan 2 000 personer färre är det som idag har personlig assistans, jämfört med för några år sedan. Väldigt få som ansöker för första gången får assistans beviljad. De flesta får avslag. Utvecklingen beror på tidigare besparingsdirektiv från regeringen till Försäkringskassan och domar som fått stora och icke förutsedda konsekvenser.
Låt oss mötas, Agnes Karnatz. Jag delger dig gärna lite fakta ur verkligheten.
Maria Persdotter
Förbundsordförande i RBU
SVAR: Ökningen är inte hållbar för statskassan
Maria Persdotter frågar vilka kostnader det är som skenar. Svaret på det är kopplat till att det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar per brukare har ökat stadigt sedan 1994. I LSS-utredningen räknas en rad faktorer upp som orsaker till detta. Det handlar till viss del om fler bedrägerier och att kännedom om rätten till insatser har ökat, men också om generösa regler gällande så kallade andra personliga behov som det kan beviljas assistanstimmar för.
För att hjälpen ska kunna koncentreras till de mest grundläggande behoven för alla, såsom att äta och sköta personlig hygien, måste kostnaderna för andra behov, som överutnyttjas av vissa, begränsas. Det är en åsikt att kostnaderna inte ska öka mer, men det var också ett av regeringens direktiv till LSS-utredningen. Att statens kostnader för personlig assistans ligger på nästan 28 miljarder kronor per år (2017) och fortsätter att stiga mer eller mindre stadigt är helt enkelt inte ekonomiskt hållbart för statskassan.
Agnes Karnatz