Dräneringen av våra gemensamma resurser till ägarna av skolkoncerner måste upphöra.
Extremt vinstdrivande koncerner stjäl skattepengar till aktieutdelningar, pengar som måste komma kommunens elever och lärare till del. Exempelvis får ägarna av Academedia-koncernen dela på 130 miljoner efter bolagsstämman i år. Engelska skolans koncern delade ut 46 miljoner 2019. För några veckor sedan köpte ett riskkapitalbolag i Luxemburg hela Engelska skolan-koncernen och avregistrerade bolaget från börsen. Framtida vinster kan mörkas.
Engelska skolan är eventuellt på väg att etablera sig i Enköpings kommun. Frågan är om koncernen är intresserade av etablering där då skolpengen ligger cirka 10 000 kronor under rikssnittet. Skulle vinsten bli tillräcklig för riskkapitalbolaget?
När hänsyn tas till eleverna sociala förutsättningar finns inte heller något som visar att resultaten i friskolorna är bättre än i de kommunala skolorna, vilket företrädare för koncernerna envist argumenterar för.
1992 sjösatte regeringen Bildt friskolereformen. Motiveringen var bland annat att vitalisera skolan samt att stimulera ett ökat engagemang för skolan hos föräldrar.
Men hur blev det? De små lokala friskolorna som startade tidigt med fokus på alternativ pedagogik och ökat föräldraengagemang tillhör nu undantagen. Exempel på dessa i Uppsala är Katarinaskolan (stiftelseägd) och Gluntens montessoriskola (föräldradriven ekonomisk förening), som inte delar ut pengar till några externa ägare.
Inledningsvis fick friskolorna cirka 85 procent av den skolpengen. Kommunerna har extra kostnader för att till exempel reservera plats för alla elever i sitt närområde i kommunen och för nyinflyttade. Det dröjde inte länge innan friskolelobbyn lyckades påverka riksdagen att höja ersättningen till likvärdig med den kommunala skolpengen. Därmed exploderade ansökningar om friskoleetableringar och koncernbildningar.
Björn Åstrands utredning, ”En mer likvärdig skola” betonar emellertid i sammanfattningen: ”En viktig förklaring till den ökade skolsegregationen är den allt större boendesegregationen men skolvalet och den ökade andelen elever i fristående skolor har bidragit till utvecklingen.”
Ett nytt styrsystem med starkare statlig styrning av resurserna krävs. Kommunernas varierande ekonomiska förutsättningar får inte vara ett hinder för att lärare och elever får likvärdiga förutsättningar att lyckas.