Sjukvården i vårt län håller hög kvalité tack vare vårdpersonal som vänder sig ut och in för att göra sitt bästa för patienterna. Samtidigt växer vårdköerna. Personalen går på knäna, många vill lämna och arbetsmiljön blir sämre för de som blir kvar. Så är resultatet av den politik för privatisering i vården som Alliansen införde. En politik som dagens styre i Region Uppsala (S och Mp) har gjort alldeles för lite för att bryta.
Det krävs rejäla tag – som Vänstern i Region Uppsala presenterar i vårt budgetalternativ.
Med rättvisa och jämställda löner kan vi behålla och rekrytera personal. Därför vill vi höja lönerna i kvinnodominerade vårdyrken och avsätter 50 miljoner extra till det. Alla, inte minst de som jobbat länge, ska kunna få en reell löneutveckling, och ny kompetens ska synas i lönekuvertet.
Det är inte bara låga löner som får de som jobbar inom vården att vilja sluta. Arbetsbelastningen är för hög med för lite tid för återhämtning, och det finns för få möjligheter att påverka.
Heltid ska vara en rättighet, men det är tufft att jobba heltid. Vi vill inleda försök på ett par arbetsplatser med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Med positivt utfall vill vi gå vidare med fler arbetsplatser.
All personal ska ha rätt till regelbunden utbildning. Sjuksköterskor och undersköterskor som vill specialisera sig ska få utbildning med lön.
Lasarettet i Enköping är ett välskött sjukhus som skulle kunna göra ännu mer. Vi avsätter 10 miljoner kronor i tillskott direkt till lasarettet för mer planerad vård – utan att Enköpings lasarett ska behöva förhandla med Akademiska i Uppsala.
Den medicinska utvecklingen gör att sjukvården kan ta hand om fler. Och fler kan få sin behandling i hemmet eller i närheten utan att behöva uppsöka sjukhus.
Samtidigt ökar kraven på vårdcentralerna med högre stress för personalen. Vi riktar 15 miljoner till etablering av nya distriktssköterskemottagningar (t ex i Grillby), för närhet och kontinuitet för patienterna och avlastning för vårdcentralerna. Dessutom satsar vi 23 miljoner extra för mer nära vård, fler mobila team och stärkt arbete mot psykisk ohälsa.
Det går att spara en del med färre hyrpersonal men en vettig personalpolitik kostar. Därför satsar vi 191 miljoner extra för mer vård. Pengarna kommer från en skattehöjning med 20 öre (alltså 50 kr mer i månaden för den som har en månadslön på 25 000 kr).
Ojämlikhet ökar snabbt i Sverige – och det syns i hälsan. Kvinnorna med lägsta inkomsterna dör i genomsnitt sju år tidigare än kvinnor med de högsta inkomster. För män är skillnaden nio år. Då behövs en sjukvård som håller ihop och kan motverka klassamhällets hälsoskadliga effekter. Istället ser vi hur personalen ständigt får brottas med nya kriser och resursbrist. Om vi vill se en förändring för det bättre måste vi satsa. Med fler händer i vården får patienter rätt vård i rätt tid och pressen på personalen blir lättare.