Vårdskulden kan lösas med digitala verktyg

"Digital teknik kan hjälpa till att beta av vårdskulden. Det svåra är att få regionerna att förändra sina arbetssätt", anser Fredrik Gustafsson.

På en del områden kan ny teknik göra behandlingen bättre utan att det behövs mer resurser, skriver Fredrik Gustafsson.

På en del områden kan ny teknik göra behandlingen bättre utan att det behövs mer resurser, skriver Fredrik Gustafsson.

Foto: Erik G Svensson

Insändare2021-11-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under pandemin har sjukvården varit tvungen att fokusera på att ta hand om alla covid-patienter och minska smittspridningen. Icke akuta behandlingar har skjutits upp och många människor har hamnat i köer som blivit allt längre.

Nu ser pandemin ut att vara under någorlunda kontroll. Men resultatet har blivit en vårdskuld som behöver betas av.

När köer uppstår brukar det hanteras genom att skjuta till extra resurser. Det blir en satsning på ett område för att kunna öka personalresurserna och se till att patienterna får sin behandling snabbare. En sådan förstärkning är dock inte alltid möjlig, Det kan exempelvis vara brist på utbildad personal eller att resurserna behövs mer akut någon annanstans.

Ett annat sätt att minska köerna är att hitta effektivare sätt att behandla patienterna. I en personalintensiv verksamhet som sjukvården är det inte helt lätt att göra. Omvårdnad och personliga möten behövs för att se till att behandlingen blir den bästa möjliga. Därför möter effektiviseringsåtgärder ofta stor skepsis. Sjukvårdspersonal vet att de inte kan ersättas av apparater.

På en del områden kan emellertid ny teknik göra behandlingen bättre utan att det behövs mer resurser. Den nya tekniken, där främst digitaliseringen ger enorma möjligheter, leder i dessa fall till att fler patienter kan behandlas av lika många sjukvårdsanställda.

I Norrbotten har regionen investerat i en MR-kamera som kan fjärrstyras. Röntgensjuksköterskor i Piteå kan på så sätt via virtuell teknik sköta MR-kameror på flera andra sjukhus. För patienterna innebär det kortare resvägar och mindre väntan för att komma till undersökning och diagnos, vilket är av särskilt värde i ett så geografiskt utbrett län som Norrbotten, men även i Uppsala län.

Distansvården innebär dessutom att avancerade undersökningar som kräver specialkunskap hos personalen kan utföras på fler ställen, eftersom en specialist kan ge stöd åt flera samtidigt. Det ökar tillgängligheten till avancerad vård för patienterna och det minskar köerna. För personalen blir det också lättare att täcka upp för varandra vid exempelvis sjukdom, något som varit särskilt värdefullt under pandemin.

Fjärrstyrda MR-kameror är ett exempel på hur ny teknik kan göra vården mer effektiv utan att patienterna blir lidande. Den nya AI-teknologin ger snabbare diagnosticering och lindrar även bristen på radiologer, vilket också varit en begränsande faktor på klinikerna.

Genom pandemin har sjukvården utsatts för prövningar till bristningsgränsen. En följd har blivit att många patienter har fått vänta med sin vård. I detta läge är det viktigt att vi har en öppenhet för ny teknik och lösningar som också innebär nya arbetssätt. Så kan vi tillsammans hantera vårdskulden.