Slutreplik till Linda Lindström och Jonas Norberg.
Vi har i Sverige en fantastisk statistik på lantbrukets olika produktionsgrenar sedan 1860-talet. Då var gårdarna och dess besättningarna fler men mindre med färre djur på varje gård, med självhushåll som regel. Merparten av befolkningen var sysselsatt inom jordbruket. Med industrialismen försvann de mindre gårdarna, statarna blev industriarbetare. Rationalisering krävdes efter flera år av missväxt på 1860 talet, då folk emigrerade eller svalt ihjäl. Nu skördar vi ett bra foder till våra djur så att de kan producera mjölk, ägg, fläsk och kött året runt samt spannmål och baljväxter till fler än oss brukare.
Korna ingår i kretsloppet precis som andra djur. De växthusgaser de producerar via rapar och fisar tar växterna upp i fotosyntesen och binder i gräset som korna sen äter, det är kretslopp. Att vi har 500 000 färre kor idag i Sverige, beror på att vi konkurrerats ut av resten av världen med deras sämre djurhållning (avel, lägre krav på djurskydd, antibiotikaöveranvändning), billigare byggnader och lägre arbetskostnader. Att påstå att vi i Sverige har sönderavlade naturbetesdjur i monokultur gör att jag inser att ni aldrig har besökt en gård med köttdjur. Själv har jag kor av rasen Highland cattle den ras som är minst avlad, dessa kor betar 40 ha naturbeten klassade som riksintressen av naturvårdsverket. Merparten av alla nötköttsproducenter jag känner betar naturbeten. Hos mjölkproducenter betar kvigor och sinkor (kor som inte mjölkas) naturbeten. Däremot är mjölkkor att jämföras med elitidrottare så de får oftast beta på vallar.
Ni önskar att vi ska ha vildren, myskoxar, uroxar, vilda hästar samt visenter Blir svårt att få er dröm att gå i uppfyllelse då merparten av dessa djur är utdöda eller inte trivs i det klimat vi har. Vilda djur som betar finns redan i dag i form av rådjur, hjortar, älgar och vildsvin. De äter våra grödor vi odlar på åkrarna, vid svår vinter kommer de gärna nära vår tamboskap och äter av deras vinterfoder.
Oavsett om vi har lika många arter som regnskogen eller inte, ska vi låta den marken växa igen och fortsätta ha ihjäl den biologisk mångfalden? Just nu restaurerar vi betesmark som har vuxit igen med gran och buskar av slån fastän vi har en oförädlad ras som gärna äter just sly och buskar.
Det ni har i er dröm om att vilda djur ska hålla betesmarker öppna, är lika troligt som att tomten finns.
Ni har dessutom inte förklarat för mig som är bonde hur ni ska klara av att odla baljväxter oftare än vart 8 år och på mark som inte lämpar sig för baljväxter? Hur ni ska klara av att få fram mat till våra medborgare? Utan betande mular har vi inte kvar den biologiska mångfalden i betesmarkerna. Utan betande mular har vi mark som inte kan odlas med annat än gräs som kommer vara överflödiga. Ska vi plantera de med skog? Det är tack vare mulens betande vi har produktion av kött, och mjölk samtidigt som vi ser till att bevara den biologiska mångfalden. Vi ser till att försörja vår befolkning i Sverige inte bara med kött och mjölk utan även med spannmål och bönor. Det är tack vare att vi kan producera bönor på en liten areal som vi har råd att låta vissa människor tro att veganism är hållbart och att kor är farligt för miljön.
I ett kretslopp ingår både vi människor, våra djur och våra växter. Både de vilda och de domesticerade. För man kan inte bara prata miljö, man måste se det i ett större perspektiv. Vi har en skyldighet att klara krisberedskap, miljö, klimat och biologisk mångfald. Ska vi utrota korna för att några få tror att det är att frälsa världen. Då är vi lika fel ute som att tro att ett sätt är rätt och allt annat är fel.