Lönerna gör att Enköping dras isär

De som redan hade det bra år för tio år har fått det betydligt bättre genom nya löneökningar, medan de som inte hade det så bra då har fått det betydligt sämre.
Det är inte rimligt att vi har de så i Enköpings kommun, skriver Sverker Scheutz (V).

Ökningen av inkomstskillnaderna är ett resultat av borgerlig politik. Rikedomen i landet har blivit mer snedfördelad, skriver Sverker Scheutz (V) i en insändare.

Ökningen av inkomstskillnaderna är ett resultat av borgerlig politik. Rikedomen i landet har blivit mer snedfördelad, skriver Sverker Scheutz (V) i en insändare.

Foto: Anette Östlund

Löner2025-06-20 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enköpings-Posten har gjort en undersökning av löneutvecklingen bland kommunens anställda under åren 2014–2024. De 50 som hade lägst inkomst fick en löneökning om 19 procent medan de 50 som tjänade mest, d v s chefstopparna, fick en löneökning om 43 procent.

De 50 med lägst lön fick i genomsnitt en löneökning på 3 520 kronor per månad medan de 50 med högst lön i genomsnitt fått 21 800 kronor mer per månad.

Under denna tid var inflationen 32 procent. För att täcka inflationen borde de 50 med lägst inkomst ha fått minst 2 390 kronor mer i månaden än de fått. Detta medan de 50 med högst inkomst har fått cirka 5 400 kronor mer i månaden än som behövts för att täcka inflationen.

En slutsats av detta är att de som redan hade det bra år 2014 har fått det betydligt bättre medan de som inte hade det så bra år 2014 har fått det betydligt sämre.

Detta är inte rimligt!

Lägg därtill att skatterna sänkts rejält för de med höga inkomster så blir skillnaderna helt orimliga.

Denna ökning av inkomstskillnaderna är ett resultat av borgerlig politik. Rikedomen i landet har blivit mer snedfördelad än på många år. Några få har det mycket gott ställt medan många har det knapert.

Samtidigt har den gemensamma välfärden försvagats. I namn av marknad, valfrihet och privatisering har vår gemensamma välfärd nedmonterats och tryggheten därigenom minskat.

Som en följd av de ökade inkomstklyftorna och nedmonteringen av välfärden ökar den relativa fattigdomen i landet, konflikterna blir fler och allvarligare, fler människor lever i otrygghet och fler hamnar i utanförskap. 

En ytterligare följd av utanförskap, otrygghet och fattigdom är att brottsligheten och de kriminella gängen lockar mer än förr. Fattiga människor utan framtidsutsikter är ett bra offer för dem som vill tjäna pengar på kriminalitet.

Vi behöver en politik som stärker de gemensamma välfärdsinstitutionerna och minskar den ekonomiska snedfördelningen i samhället. Målen måste vara att alla ska omfattas av välstånd och välfärd och att alla ska kunna ta del av, och vara en del av, samhällets utveckling. 

Ett gott samhälle bör bygga på solidaritet, lojalitet, generositet och en känsla av gemenskap. Detta urholkas om de rika blir rikare medan de fattiga blir fattigare!

Sverige, och Enköping, behöver en politik som ser till allas behov och prioriterar dem som har låga inkomster.