Villaägare ska inte tvingas betala för tryggheten

Fastighetsägare ska kunna tvingas betala en avgift för att finansiera trygghetsarbetet i området. Det föreslår en statlig utredning med stöd i Tidöavtalet. Villaägarna är positiva till grannsamverkan som sker frivilligt, men det här är i praktiken en ny fastighetsskatt på trygghetsskapande åtgärder, anser Villaägarnas riksförbund i en insändare.

Att tvinga husägare vara och betala trygghetsskapande åtgrder är fel väg att gå, enligt intresseorganisationen Villaägarnas riksförbund.

Att tvinga husägare vara och betala trygghetsskapande åtgrder är fel väg att gå, enligt intresseorganisationen Villaägarnas riksförbund.

Foto: Mats Andersson / TT

Trygghet2025-03-23 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Om detta blir verklighet kommer det även gälla husägare. Vilka fastighetsägare som omfattas beror på hur man avgränsar området. I kommuner som har problem med otrygghet och ansträngd ekonomi kan det vara frestande att låta husägarna vara med och betala avgifter, utöver kommunalskatten.

Områdessamverkan, som det kallas, kan vara att anlita ordningsvakter, samverka med polisen eller beskära buskage för att öka synligheten. Eller identifiera otrygga platser och upprätta en åtgärdsplan eller förbättra belysningen. Exakt vad som behövs får anpassas efter områdets behov.

Obligatoriska avgifter ska kunna införas på två sätt. Det ena bygger på att fastighetsägarna tar initiativ och bildar en förening. Det andra att kommunen inför en kommunal avgift.

Ett fastighetsägarinitiativ tas genom att minst tre fastighetsägare bildar en förening och vänder sig till kommunen för beslut. Om det bara finns en villa i området ska ägaren kunna undantas, annars är huvudregeln att alla fastighetsägare i området ska vara med och betala. 

Alla fastighetsägare i området ska tvingas vara med i föreningen och kostnaderna för trygghetsskapande åtgärder i området ska fördelas efter andelstal (som för samfälligheter). En husägare som har sålt huset kan gå ur föreningen och slippa avgiften när kommunen godkänt det. Föreningen ska normalt inte kunna läggas ner förrän efter fem år. 

Det här är fel väg att gå.

Samhällskontraktet bygger på att brottsbekämpningen och tryggheten i samhället är statens och i viss mån kommunernas ansvar. Finansieringen ska därför ske via skattsedeln. 

Regeringen och utredaren anser att det är orättvist att alla fastighetsägare i området inte medverkar frivilligt. Villaägarna anser tvärtom att det är orättvist att den som äger ett småhus i ett otryggt område både ska betala skatt (som alla andra) och en avgift för öka tryggheten i området. Lösningen är skattefinansiering; då är alla vara med och betalar.

Villaägarnas bedömning är att förslaget kommer att möta kraftig kritik och rejält motstånd från berörda husägare. Det är troligt att privatpersoner kommer att reagera starkare än kommersiella fastighetsägare eftersom den egna plånboken påverkas. Sannolikt kommer kritiken också vara hård mot att tvingas in i en förening. Att sedan kalla det för samverkan kan uppfattas som provocerande. 

Dessutom finns det en risk att den grannsamverkan som sker på frivillig väg och som faktiskt fungerar slås sönder. Det vore olyckligt.