Rösten kom i riktning från frysdisken. Platsen Grillby Livs. Ingen tvekan, det var min vän Holger, sanningssägaren med synpunkter på allt och alla. Jag hann inte gömma mig bakom hundmatshyllan, trots ett gott försök.

– Ni politiker, som alltid är ute och cyklar borde väl i alla fall vara experter på just det. Att cykla, alltså.

Redan här försökte jag avbryta Holger, eller åtminstone tysta ner hans pansarbrytande stämma:

– Men Holger, du vet så väl att jag har slutat med politiken.

Jag hade fått prata oväntat länge, ett par sekunder, men där var det stopp. Holger började ett högljutt anförande, omöjligt att hejda:

– Jojo, det vet jag och om du bara håller tyst en liten gnuttas stund ska du få höra.

Och höra, det fick jag och alla andra i affären. Holger behövde inte öka tempot, varvräknaren stod redan på rött:

– Hur länge har vi fortfarande överlevande klagat på trafikläget i Grillby, på den alltför smala järnvägsbron och på alla dårar som kör för fort inne i samhället?

Holger bara antog att jag ville avbryta honom och satte upp sin väldiga högernäve för ett stopp.

– Sen gör en Grillbybo, tror han hette Berneklint, en egen utredning runt fartsträckan Storgatan, som kunde säljas till Fallbrings racerbana i Bårskärsskogen. Gatan alltså. Inte utredningen. Hänger du med?

Jag hann bara nicka. Vet inte ens om Holger uppfattade mitt medhåll, men desto mer att jag tog ett snedsteg i riktning kassan och utgången.

– Stopp och belägg! "Skrivelse av ringa betydelse." Exakt så bokförde dina vänner i kommunhuset han Klintens fakta om hur illa skyltat det är med fartgränser i Grillby.

Konstigt nog behövde Holger hämta andan. Han fäktade med ena handen så jag begrep att det skulle komma mera. Ingen idé att säga något. Då kunde det bara bli värre. Och värre blev det:

– Cykelbanorna. Där ska det storsatsas igen, inne i Enköping! Men hur cyklar man mellan Grillby och Skolsta? Jo, ungefär tjugo centimeter utanför de vita strecken innan du i hamnar i diket. Om du har tur.

Jag greppade kaffet med extrapris och hann förbi kassan just innan Rösten med stort R bytte ämne och förföljde mig ända till utgången:

– Nu får man vara glad om det ens finns en brevlåda, och ännu gladare om den töms. Redan klockan nio på morgonen. Och aldrig på en söndag. För att värna om bra service, säger Postnord. Nu ska jag bjuda er politiker på några goda råd …

Sjuttsingen vet om inte karln till råga på allt kostade på sig ett skratt. Tror det var det sista jag hörde innan dörren, lyckligtvis, slog igen bakom mig.