– Juni vart ska du? ropar Sandra genom korridorerna.
Jag springer allt vad jag har ut från skolan och sätter mig på en gunga på skolgården. Sandra kommer efter och sätter sig på en gunga bredvid mig. Skolgården var tom. Det enda som hördes var våra röster och vinden som svepte förbi.
– Det är inte först gången jag blir kallad för fula saker på grund av min mörka hy säger jag med tårarna i rösten
– Nej! Men jag finns här för dig.
Jag är den enda som har mörk hy på Skogsholmen skola. Det ringer in på lektion och vi går in. När jag kommer in och sätter mig ner vid bänken tittar alla på mig.
– Din plats är där bak dumhuvud! Ropar Edvin.
Jag reser mig upp och går längst bak i klassrummet. Jag slår mig ner igen och lägger ner mina saker på bänken. Läraren kommer in i klassrummet. Alla elever blir tysta och tittar på läraren.
– God dag elever. Ni vet vart ni ska jobba, säger lärare.
Jag slår upp rätt sida och fortsätter jobba. Jag satt tyst medans alla andra skrek och levde rövare. Läraren såg ut att bli röd sprängd av ilska.
– TYST I KLASSEN! skriker läraren ut
Jag blev livrädd och tittade på läraren. Alla i klassen blev tysta och jobbade.
Efter en stund kommer en av killarna i klassen kommer fram till mig och slår mig i bakhuvudet och säger en sak som jag aldrig kommer att glömma.
– Jävla idiot, ropar jag genom hela klassrummet.
Läraren tittar på mig, går fram och tar mig i armen och leder mig ut ur klassrummet och stänger dörren efter mig. Efter lektionen går jag och Sandra ut och pratar om vad som hänt och vad killen bakom mig sagt.
När det ringer in så väntar killarna på mig i korridoren. Jag vill inte gå igenom korridoren när killarna står där. Jag stannar och vänder och börjar springa. Killarna springer efter mig och försöker ta tag i mig. Tillslut får de tag i mig. De tar tag i min nya jacka och sliter sönder den. Sedan slår en av killarna mig i huvudet tills det börjar blöda.
– Upss! Jackan råkade gå sönder, skrattar en av killarna.
Killarna går därifrån och jag sitter på marken med min trasiga jacka bredvid mig. Blodet färgar mitt hår från mörkt till blodrött.
Sandra kommer springandes ut och sätter sig bredvid mig.
– Vad har hänt?
– De slog mig.
Sandra tog mig till skolsyster. När vi kommer så hjälper skolsyster mig med såren. Mitt i allt springer rektorn in och frågar om en huvudvärkstablett.
– Juni! Vad har du gjort? Frågade rektorn fundersamt.
– Killarna i min klass slog mig och tog sönder min jacka.
– Detta ska jag ta med dem säger rektorn och går mot kontoret.
Min rosa tröja var inte längre rosa utan den var blodigt och mina jeans hade små blodiga prickar på sig. Efter skola sprang jag hem. Det var kallt och blött efter som att det hade varit vinter. När jag kom hem så stod mamma i köket och lagade mat.
– Hej! Gumman.
– Hej! svarade jag mamma.
Jag kunde bara inte gå förbi mamma. Hon får inte se vad som hänt idag. För att komma till mitt rum måste jag gå förbi köket.
Om mamma får reda på vad som hänt så kommer jag vara tvungen att byta skola och då kommer jag inte få träffa Sandra.
Jag springer förbi mamma och in i mitt rum. Vid matbordet frågar mamma vad jag har gjort. Jag förklarar vad som hänt och berättade även att rektorn skulle prata med killarna. Jag gick in på rummet och somnade.
Nästa dag kommer rektorn till mig.
– Juni kan du komma med mig så ska jag berätta en sak för dig.
– Okej.
Jag går med rektorn till kontoret. När vi kommer fram så sitter alla killar som gjorde illa mig.
– Nu säger ni förlåt till Juni.
– Förlåt säger alla killar i kör
Killar kommer att bli avstängd från skolan ett tag. Efter skolan kommer Alfred fram. Alfred är en av killarna som slog mig. Jag blev rädd och var nästan på väg att springa.
– Juni! Förlåt för det som hände igår. Men jag vill bara säga att jag är kär i dig.
– Okej svarar jag.
– Vill du hitta på något med mig idag.
– Ja det kan vi.
Vi gick ner mot stranden och kollade på solnedgången. Efter den dagen har allt i skolan blivit så mycket bättre. Jag och Sandra har pojkvänner. Jag har inte varit ledsen sen dess. Och jag har inte blivit slagen sen dess.