Nu har det gått ett tag sedan höstens skolstart, men i flera skolor står stolar tomma efter sommaren. I Göteborg misstänker myndigheterna att några av de barn som inte har kommit tillbaka till terminsstarten har gifts bort i sina föräldrars hemländer (SR 8/10).
Att barn riskerar att bli bortgifta under sommaren är oroande. Det långa sommarlovet bidrar till att deras frånvaro inte upptäcks direkt av skolan. När väl socialtjänsten får reda på bortovaron har den svårt att agera eftersom barnet befinner sig i utlandet. Därför måste barnäktenskap hejdas innan de sker.
I dag finns det dessvärre inte någon nationell statistik över hur många som gifts bort i ett annat land. Men sedan den nationella stödtelefonen om hedersförtryck startade för fyra år sedan har samtalen om barnäktenskap och tvångsgiftermål ökat från 61 till 165 stycken i år. Mörkertalet är nog stort, eftersom många inte alltid kan eller vågar slå larm.
Tidigt i år uppmärksammade SR Ekot att stödtelefonen har fått in många samtal om att ungdomar fördes ut ur landet mot sin vilja under 2017. I nästan samtliga fall hade en eller flera myndigheter redan kännedom om personernas utsatta situation. Skolan och socialtjänsten borde i fall som dessa kunna göra mer för att hjälpa barnen.
Skolan behöver också vara observant på förändringar i vad som anses som självklart. Mariet Ghadimim, grundare av Tjejers rätt i samhället, TRIS, säger till Aftonbladet (25/12) att skolor som tidigare har varit en frizon för dem som drabbas, inte är det längre. Hon menar att en försämring har skett under de senaste åren. Anledningen är att hedersvärderingar har kommit in i skolorna via personal. Ibland är det till och med så illa att anställda kontrollerar sina släktingar som går på skolan.
Det krävs att skolor får en större kunskap om hur de bör agera när barn riskerar att bli bortgifta och om hederskulturer i allmänhet. Men det räcker inte bara med ökad medvetenhet. Skolor bör också kunna genomföra riskbedömningar och veta när eleven behöver skyddas. Till exempel är det inte alltid lämpligt att kontakta vårdnadshavare vid oro, utan samtal bör då ske enskilt med barnet.
Vid årsskiftet väntas en strängare lag mot barnäktenskap träda i kraft. Lagen har dock brister. Den upphäver bara giftermål som ingåtts före ankomsten till Sverige. Men att äktenskapen är förbjudna i Sverige är uppenbarligen inte tillräckligt för att hindra att unga förs bort från landet och tvingas gifta sig.
För att komma tillrätta med barnäktenskapen borde en nationell kartläggning genomföras för att se hur utbrett problemet är och hur det ter sig. På så sätt skulle regeringen senare kunna utveckla skarpare förslag om utreseförbud för de som misstänks vara i riskzonen. Det är när någon agerar på misstankar som unga kan räddas.
Det ska inte finnas några tomma stolar i skolorna på grund av att minderåriga gifts bort utomlands. Myndigheter och skolor måste kunna se varningssignaler och våga agera, med stöd av en skarpare lagstiftning. (SNB)