Missnöjet mot de höga bensin- och dieselpriserna fortsätter att växa. Under helgen skedde demonstrationer i Örebro, Jönköping, Östersund och flera andra städer. Protesterna var från början tänkta att ske förra fredagen men tillstånd från polisen beviljades inte i tid.
Facebookgruppen Bensinupproret 2.0 har haft en tillväxt utan dess like. Senaste veckan har ytterligare 200 000 anslutit sig till protestgruppen som nu har över 550 000 medlemmar. För att ge perspektiv på storleken kan man jämföra med partiernas röster i riksdagsvalet. Fler är med i gruppen än som röstade på L, KD, V eller MP i höstas. Missnöjet över drivmedelspriset kan inte viftas bort som ett förvirrat randfenomen.
Bensinpriset har höjts de senaste åren och många i protestgruppen vittnar om att de inte längre har råd med full tank när månaden lider mot sitt slut. Kostnaden är i stor utsträckning skapad av politiken. Ungefär 63 procent av bensinpriset utgörs av skatt, enligt Ekonomifakta.se. Marknadspriset på bensin uppgår till cirka 6 kronor i nuläget och på det läggs drygt 10 kronor i form av punktskatter och moms.
Tack vare M/KD-budgeten för 2019 som klubbades i december stoppades överindexeringen på skatten för bensin och diesel. Skatten kommer därför inte att höjas under året men skatteutskottet i riksdagen har redan sagt att man vill återinföra indexeringen vid nästa årsskifte.
Initiativtagarna till Bensinupproret meddelade i veckan att de kräver att skatterna och momsen på drivmedel ska minskas eller tas bort. De säger att 12 kronor per liter bensin är en rimlig prisnivå. Enskilda skatter på bensin och diesel kan ensamt vara motiverat för att påverka körandet, men den samlade effekten av Sveriges skatter på priset blir för många privatpersoner ekonomiskt ohållbar.
Bor man på landsbygden eller på mindre orter har man inget val. Bilen är ett måste för arbete och fritid. I större städer kanske man kan förlita sig på kollektivtrafik eller cykeln men på de flesta platser är detta orealistiskt. Avstånden är för långa och kollektivtrafiken är både gles och opålitlig.
Att låta priset på bensinen ligga runt 100 procent över sitt marknadsvärde är troligtvis enligt gängse uppfattning en rimlig nivå att återgå till. Det skulle vara runt 12 kronor per liter snarare än dagens pris på över 16 kronor.
Om finansdepartementet eller Miljöpartiet ser det som omöjligt finns alltid möjligheten att balansera upp de minskade skatteintäkterna och utsläppsökningen med avgifter i storstadsregionerna där kollektivtrafik och gröna väljare finns. En minskning av skattebördan för bilförare utanför städerna hindrar faktiskt inte att man avgiftsbelägger körande i storstäderna om det är bilen som sådan som är problemet.
Hur man än gör är det uppenbart att väljarna har tröttnat på de höga bensinpriserna. Om man vill minska klyftan mellan land och stad kan man börja med att tillåta folk att köra bil på landet utan att behöva bränna hela sin inkomst på bensin. (SNB)