Enligt regeringens januariöverenskommelse skall den nödvändiga åtstramning av Sveriges migrationspolitik som inleddes 2015 nu luckras upp på ett par punkter. Man kan fråga sig hur väl det rimmar med Annie Lööfs (C) ord om att Centern ”tar ansvar för Sverige”. Inte bara kommer rätten till familjeåterförening utvidgas till att även gälla så kallade ”alternativt skyddsbehövande”. De kommer dessutom under en tid ges respit från kravet på att kunna försörja sina anhöriga.
Enligt Migrationsverkets prognos innebär förslagen att Sverige kommer bli ”ett av de mest generösa länderna i EU för familjeåterförening”. Detta i en situation när övriga länder, även Tyskland, går i motsatt riktning på grund av de många problem som de senaste årens migrationsströmmar åsamkat både EU som helhet och de enskilda medlemsländerna.
Den åtstramningen som gällt sedan 2015 har inte bara inneburit att tidsbegränsade uppehållstillstånd blivit norm, utan även att rätten till anhöriginvandring har begränsats. Alternativt skyddsbehövande – det vill säga asylsökande som inte räknas som flyktingar men ändå kan söka asyl – har inte haft rätt till familjeåterförening. Dessutom skärptes försörjningskraven.
Om januariöverenskommelsen blir verklighet kommer det att ändras. Alternativt skyddsbehövande skall få rätt till familjeåterförening. De får också en frist på tre månader efter att de nya reglerna börjar gälla då de slipper kravet på att kunna försörja sina anhöriga. Det sänder märkliga signaler. Du förväntas – fullt rimligt - kunna försörja dig själv och de familjemedlemmar du vill få till Sverige, men om du är tillräckligt snabb får du amnesti från försörjningskravet.
Visst är familjeåterförening i någon bemärkelse ett humant ideal att sträva mot. Familjen är en av de mest grundläggande enheterna i samhället, av stor betydelse för en människa. Men i den rådande situationen är det rimligt att det också finns begränsningar, med tanke på den stora mängden asylsökande som kommit till Sverige och de ansträngningar det innebär för samhället både ekonomiskt och på andra sätt. Inte minst med tanke på de svårigheter nyanlända har att försörja sig i dagsläget. Dessa förändringar kommer att öka bidragsberoendet avsevärt.
Enligt statistik från Migrationsverket kommer ungefär 20 000 personer att beröras av regelförändringarna. Anhöriga till dessa 20 000 kommer då att kunna ha rätt till familjeåterförening. Hustrur, män, sambos och barn. Vad gäller den förstnämnda kategorin måste man dessutom betänka att en del kan ha mer än en hustru.
Samtidigt gäller fortfarande de regler enligt vilka skötsamma nyanlända med arbete utvisas på grund av bagateller eftersom de till exempel inte riktigt lyckas nå upp till exakt den försörjningsgrad som krävs – de så kallade kompetensutvisningarna. Det vore rimligare med det motsatta förhållandet: att 2015 års migrationspolitik behölls intakt, och att egen försörjning premierades av systemet. (SNB)