Det borde vara en självklarhet att svenska skolor är drogfria. Dels så att ungdomar skyddas från att hamna i narkotikamissbruk, men också för att de som befinner sig i skolan skall vara säkra och trygga. Men att elever förvarar, använder och säljer droger på skolor är inte längre något som man kan avfärda som moralpanik.
I takt med att användandet av droger blivit ett större problem bland elever i andra länder blir det även vanligare att polis genomsöker skolor med narkotikahundar. Inspirationen kommer ursprungligen från Oslo, där polisen årligen genomsöker alla gymnasieskolor efter narkotika.
Sådant systematiserat, regelbundet genomsökande tycks ej ha etablerats i Sverige, men är måhända på väg. I Eskilstuna vill kommunen stoppa användningen och försäljningen av narkotika bland ungdomar genom att göra skolorna till, med kommunstyrelsens ordförande Jimmy Janssons (S) ord, ”frizoner från knark”.
För att nå det målet vill kommunens nya brottsförebyggande råd att kommunen under förnyandet av samverkansavtalet med polisen tar upp möjligheten att regelbundet söka igenom skolor med narkotikahundar – inte endast om det finns misstankar om förvaring av narkotika, utan även i förebyggande syfte.
Något liknande är även på gång i Malmö. Där planerar kommunen i samarbete med polisen flera åtgärder för att bekämpa förekomsten av droger i skolan. Det första steget kommer vara att söka igenom några av skolorna med narkotikahundar, utan att meddela i förväg vilka skolor som berörs eller när de kommer genomsökas. Det kommer dock vara efter lektionstid, när inga elever är på skolan, och endast skolor som frivilligt har anmält intresse kommer att vara aktuella.
Att ungdomars drogmissbruk har nått sådana nivåer att skolor måste sökas igenom med hundpatruller är ett misslyckande från samhällets sida. Det kan tyckas som övernitiska insatser, som sprider otrygghet bland eleverna. Visst är det en allvarlig åtgärd, men det är just vad som krävs vid misstankar om allvarliga problem.
Mer allvarligt är det faktum att genomsökningarna överhuvudtaget behövs. Ungdomarnas droganvändning – och att det till och med säljs droger på svenska skolor – leder till betydligt mer otrygghet bland elever än en narkotikahund.
Men det är anmärkningsvärt att den enda metod som kan användas för att se efter om det verkligen finns droger i elevernas skåp är att polisen får bryta upp skåp som narkotikahundarna har markerat.
Rimligen borde åtminstone rektorn ha auktoritet att vid misstanke om narkotikainnehav låsa upp en elevs skåp för att se efter. Skåpen är trots allt skolans egendom, inte elevens privata gömställe.
Frågor om trygghet, lag och ordning har hamnat alltmer i fokus på senare år. Ofta kretsar debatten kring gängvåldet, bilbränder och bombdåd. Men skolvärlden får inte glömmas bort. Befrias ungdomar från drogmissbruk redan under skoltiden är mycket vunnet.
Därför är narkotikahundarna nödvändiga, trots eventuellt obehag. (SNB)