Regeringens förslag att kriminalisera samröre med terrororganisationer har fått kraftig kritik från Lagrådet. Enligt Lagrådets yttrande skulle regeringens förslag strida mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Man påpekar att föreningsfriheten i grundlagen inte begränsas på det sätt att det endast skulle gälla lovlig verksamhet, tvärtemot vad regeringen menat.
I en kommentar till Sveriges radio (20/3) säger justitieminister Morgan Johansson (S) å ena sidan att Lagrådets synpunkter väger tungt. Men han påstår i nästa andetag att Lagrådets uttalande bara handlar om att de gjort en annan tolkning än regeringens utredare, som själv är domare i Högsta domstolen.
Sådana uttalanden av landets justitieminister tjänar inget gott till, utan undergräver Lagrådets juridiska auktoritet. Ett lagförslag ska fungera med den befintliga lagen, och det räcker inte att bara godkännas av en domare. Lagrådet är den juridiska ventil som varje regering bör lyssna på när det gäller lagförslag. Men vad skall man förvänta sig från en regering som kört över Lagrådet mer än en gång?
Minns hur man gick vidare med både gymnasielagen och vapendirektivet, trots Lagrådets sågningar. På så vis är Johanssons respekt för Lagrådet ett steg i rätt riktning, om än från en perifer utgångspunkt.
Om lagen som den ser ut nu kommer på plats är det inte orimligt att fall tids nog kommer drivas till Högsta domstolen, där de åklagade därmed ändå kommer att frias då det är uppenbart att lagen strider mot grundlagen. Det omaket bör undvikas redan från början med en lag som faktiskt fungerar juridiskt.
I stället för att gå den långa vägen med en misslyckad lag, följt av ytterligare en utredning som kommer fördröja hanteringen av terroristerna ännu längre, är det bättre att regeringen redan här och nu tar till sig av Lagrådets kritik och börjar om på nytt.
Det har redan dröjt alldeles för länge med denna lagstiftning, men i nuläget kan det inte hjälpas. Hade arbetet påbörjats för flera år sedan så hade dock lagen redan i dag kunnat vara på plats och användas mot de återvändande IS-terroristerna. Den tvehågsenhet som Sverige visat inför detta straffar sig nu, men det löses inte genom att stressa fram en grundlagsvidrig lag som inte kommer att fungera.
Sverige behöver onekligen lämpliga verktyg för att hantera terrorismen. Det finns inga tecken på att det behovet kommer att minska de kommande åren.
Att regeringen äntligen närmast yrvaket har insett att det därmed också finns ett behov av lagar anpassade för detta är naturligtvis välkommet – bättre sent än aldrig. Men gör det på rätt sätt, och inte i strid med grundlagen. (SNB)