Dagsljuset är tillbaka och det är dags att söka sommarjobb. Dags för skolungdom och halvvuxna barn att ta sina första stapplande steg ut i arbetslivet och skaffa de första meriterna till sitt cv. Och dags för oss föräldrar, arbetsgivare och andra vuxna att inte stå i vägen och försvåra för dem.
Som förälder är det ju nästan omöjligt att inte vilja för mycket för sina barn. Man vet ju hur viktiga de där första jobben är, hur de kan ge självförtroende och göra att ens telning växer och vågar vidare i livet. Går det då lite trögt för ens barn ligger det nära till hands att lyfta luren och kontakta en bekant, höra sig för lite, formulera ett personligt brev och kanske till och med följa med på anställningsintervjun.
För tänk om sonen glömmer bort att tala om att han kan komma i tid? Eller om dottern inte lyckas förmedla att hon har stora ambitioner i livet? Bäst att mamma är med då.
Det låter ärligt talat helt befängt men är tydligen inte alls ovanligt, enligt en kartläggning som SVT Sörmland gjorde i höstas. Matbutiker, caféer, gymkedjor och hamburgerrestauranger vittnar om att många föräldrar hör av sig och ber att få vara med på tonåringens arbetsintervju. Ibland kan det handla om att den unga jobbsökande är nervös men minst lika ofta handlar det om nyfikna föräldrar som vill hjälpa till, eller snarare ta över. Till och med då barnen är 18 år eller äldre.
Så, låt oss curlingföräldrar rannsaka oss själva en stund. Hm, jag har väl inte ringt jobbsökarsamtal åt mina barn, vad jag vill minnas, men jag har möjligen pratat med en kollega om referenser en gång. Eller jo, det har jag faktiskt gjort, med någon rationell bortförklaring inför mig själv om att det var nödvändigt i det här fallet.
Som förälder kan man ju ha sina tvivel ibland. Själv önskade jag mig i födelsedagspresent häromveckan att någon tömde soporna här hemma, och blev överlycklig när min önskan gick i uppfyllelse. Det säger en del om drivet i vanliga fall. Men utanför hemmet går det tydligen galant.
Det finns säkert fler vittnen till klädhögar, diskdrivor och sömniga sengångarvanor som samtidigt får höra att deras barn gör strålande ifrån sig på arbetet.
Jag glömmer aldrig när min mamma besökte den campingplats på Öland där jag och min bror sommarjobbade och fick höra av chefen att det märktes att jag och min bror var vana att hjälpa till hemma. Mamma fattade ingenting. Hon hade aldrig sett oss diska, städa eller laga mat eller något i den stilen.
Så släpp taget om era telningar föräldrar! De klarar sig och de kommer att överleva även om det är jätteläskigt att ringa ett telefonsamtal eller superskrämmande att stå öga mot öga med en annan människa. Det kan vara ovant för dagens digitaliserade ungdom (och för oss andra också) att möta någons blick bortom skärmen men desto viktigare att träna på det då. Ut i arbetslivet måste de ju hur som helst förr eller senare.
Men arbetsgivare, var lite extra trevliga när någon darrande söker jobb för första gången.
Stäng inte dörren direkt. Och släpp in någon som du kanske inte trodde på från början. Tro mig – den taffligaste och blygaste uppsyn kan bli den mest briljanta i företaget efter en tid.
Som lärare får man titt som tätt förfrågan från elever om man kan ställa upp som referent. Jag säger som regel ja, men nämner samtidigt att jag kommer att vara ärlig, vilket är en hållning som jag lärt mig av klokare kolleger. Jag har berättat för arbetsgivare om elevers sena ankomster och ofullständiga betyg men också om social talang och envishet. Sen är det upp till eleven.
Tack och lov att de kommunala sommarjobben är räddade. Minst 190 unga Enköpingsbor får i år möjlighet att jobba på förskolor, badplatser och äldreboenden, i parker och simhallar och på andra ställen i kommunen under två veckor på sommarlovet. Sista ansökningsdag är den nionde februari.
Det är så himla bra. Alla har chansen, även de som saknar kontakter, att ta ett första kliv ut i arbetslivet. De drygt 3 miljoner som de kommunala sommarjobben kostar i löner är ingenting jämfört med vinsterna, både för individen och samhället. Så varför inte fler? Det är fortfarande ett lotteri och alla ungdomar förtjänar ett sommarjobb. Det är klart att de inte är självgående och kräver lite handledning men arbetsuppgifter finns det gott om.
Och till sist en vädjan till oss alla: Låt oss slippa sura, suckande Enköpingsbor i sommar, även om kön blir lång och beställningen fel. Du eller jag kan mycket väl vara den allra först kund den sommarjobbande 16-åringen möter. Le.