I förra veckan meddelade byggföretaget Transtema Infrastructure AB, Tiab, att det ansöker om konkurs och avvecklar hela affärsområdet för infrastruktur.

Det efter att en beställare hållit inne på betalningar, och gjort att företaget hamnat på obestånd. I deras fall handlar det om fiberbyggen som utförts på uppdrag av bredbandsbolaget IP-Only som fått kritik, ända upp hos regeringen, för att inte ha klarat sitt uppdrag.

Men det hade lika gärna kunnat vara vilket företag som helst. Vi har ett massivt branschproblem. Senaste tiden har det varit en serie av rekonstruktioner och konkurser i branschen. Flera större byggentreprenörer och oräkneligt många mindre grävföretag har gått i konkurs, säger Magnus Johansson, vd för moderbolaget Transtema Group.

Betalningar har uteblivit, trots att fibernäten sedan flera år tillbaka varit tagna i drift och fiberbolagen får fulla intäkter från sina slutkunder. I slutändan drabbar det byggbolagen som utfört arbetet och står med stora kostnader, men inga intäkter, menar Magnus Johansson.

Det vi har nu är ett bistert uppvaknande. En baksmälla som trycks ned på oss entreprenörer. Till slut kommer vi till en punkt där vi inser att vi inte kan finansiera det här, säger Magnus Johansson.

Inte levt upp till kraven

IP-Only delar inte samma bild, och menar att kvalitetskraven inte varit uppfyllda vid bredbandsinstallationerna.

Vi betalar alltid leveranser som följer avtalen vi kommit överens om. Uppfyller man inte kvalitetskraven så väntar vi med betalningen tills avtalad leverans skett, säger Ola Månsson, byggchef på IP-Only.

Enligt honom är det normalt sett inte ett problem.

Vi beklagar att denna situation uppstått, samtidigt är det viktigt att säga att detta är ett mycket ovanligt fall, normalt når entreprenörerna kvalitetskraven som står i avtalen.

Dyrt och försenat

Sedan 2013 har det varit en vilda västern-era, som Magnus Johansson beskriver det. Fiber skulle byggas ut till varje pris, trots att det fanns enorma hinder med tillstånd och markavtal.

Det har lett till att byggprojekt blivit dyrare och tagit längre tid än vad någon kunnat föreställa sig. Särskilt på landsbygden.

Det kan räcka med en markägare som inte är nöjd, eller en bit asfalt som inte blev som det var tänkt. Då kommer vi inte i mål med projekten och får inte betalt, trots att näten är driftsatta och kunderna har fått sin uppkoppling.

Men branschen har lärt sig en läxa, menar han.

Vi tar inte på oss alla risker längre. Det finns mer eftertanke i branschen där vi inser att vi måste dela på riskerna med beställarna.

20-tal bolag i konkurs

Fackförbundet Seko delar bilden av en konkursutsatt bransch som medfört problem för deras medlemmar.

De stora telekombolagen har dragit i bromsen den senaste tiden och vill inte bygga ut lika mycket längre. I år har vi därför sett betydligt fler uppsägningar och konkurser jämfört med tidigare, säger Alexander Ojanne, ombudsman på Seko i Stockholm.
I Stockholm har ett 20-tal företag gått i konkurs hittills i år, det handlar om både större och mindre bolag med allt från ett tiotal till hundratals anställda.

Enligt honom beror det på kraftigt pressade priser och väldigt små marginaler, där större telekombolag lägger ut uppdragen till underentreprenörer i tredje, fjärde och ibland femte led.

Längst ut är det inte ovanligt med mycket östeuropeisk arbetskraft med dåliga villkor från början, och sämre koll på lagar och regler. När det gäller svensk arbetskraft kan vi vara där snabbt med lönefordran och krav, men med utländsk arbetskraft är det svårare för oss att hjälpa.

Och fler konkurser lär det bli, menar han.

Jag bävar inför vintern då det är svårare att utföra grävarbeten. Jag har svårt att se att det skulle bli mindre konkurser framöver, snarare tvärtom, säger Alexander Ojanne