Som trogen läsare av Enköpings-Posten sedan 1945 – med avbrott för ”utsocknes” boende – lyfter jag ett ögonbryn, när ledarartikel fredag 5 maj. utnämner Sveriges utrikesminister till en dålig skämtare. I synnerhet som ledaren inte har bättre skäl för sitt angrepp än att Sverige röstade in Saud-arabien i FN:s kvinnokommitté.
Det måste ha gått ledaren förbi, att lärande sker säkrast i adekvata miljöer. Om vi antar att Saudiarabiens ledare är normala människor, men isolerade från FN:s rådande föreställningar om människors rätt, tillämpad på kvinnors liv, måste vi räkna med, att deras intryck av frivilligt deltagande i FN:s kvinnokommitte kommer att gynna saudiska kvinnors livsrum. EP-ledarens tillrop att ”nya friska tag nu gäller” stämmer väl med den process han dock kritiserar. Men kritiken är ju avlad ur omtanken om Israel, som ju är en annan fråga kanske placerad i ”utrikesministerns blickfång” av självaste skribenten.
EP-ledaren överraskas vidare av, att UNESCO, FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, har ”degenererat” till att bli sällsynt aktivistiskt även ”med FN-mått mätt”. Är det degenerering av ett organ för utbildning, vetenskap och kultur, att aktivera sig? Vad menar skribenten?
Av ledaren ser jag, att en UNESCO-resolution ”från i tisdags” är kontroversiell, för att den visar förakt för Israels rätt och det är värt sin anmärkning, men den visar inte resolutionens bärande skäl. Sådana måste väl rimligen finnas? Liksom utrymme för Israels och övriga nationers ansvar och rättigheter i sammanhanget? Men den delen av dramat ryms inte!
Kan det vara för att ledarens budskap egentligen är utgivet för inhemsk partipolitisk inskolning och uttryck för ogillande av socialdemokratisk utrikespolitik? Jag säger inte att det är fel att visa missnöje. Men även ”åsikter” klär bäst i vidgade sammanhang och trovärdig saklighet!