Johan Lindblom, butikschef på ICA Westerlund vill inte slänga mat. På butiken kastar de ingenting av sitt egenbakade bröd.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att 180 000 ton bageriprodukter slängs, varje år. Louise Bartek, doktorand vid SLU och huvudförfattare av studien menar att över hälften av dessa produkter slängs av matbutiker och bagerier. Ätbar mat används istället till biogas.
– Det produceras enorma mängder bröd och bullar för att mata vår energisektor, när vi skulle behöva mata hungriga människor, säger Louise Bartek.
Butiker i Enköping anser inte att deras brödsvinn motsvarar de siffror som framkommer i studien.
– Det är ju jättemycket. Vi kastar ingenting här i butiken, säger Johan Lindblom, butikschef på Ica Westerlund.
Jaana Berglind, butikschef på Willys Enköping Romberga, är också chockad över siffrorna.
– På vårt Willys minskar vi svinnet löpande hela tiden. Vi skänker mycket till välgörenhet och vi säljer mycket "dagen efter", säger Jaana Berglind.
Jaana Berglind, butikschef på Willys, gör allt hon kan för minskat matsvinn.
Butikernas egenbakade bröd säljs ofta rabatterat, och överblivna varor skänks till behövande. De uppger däremot att färdigpackat bröd inte kan rabatteras, utan återtas av bageriaktörerna.
– Jag kan inte ta ansvar för vad de stora kedjorna gör med det brödet de hämtar tillbaka, säger Johan Lindblom.
Hade ni kunnat sälja mer bröd om ni fått rabattera ut det innan det ska hämtas tillbaka?
– Mycket möjligt men det har inte varit ett alternativ, säger Johan Lindblom.
Pågen, Fazer och Polarbröd är de tre största bagerierna som tillsammans producerar 90 procent av allt bröd som konsumenterna äter. Av allt färdigpackat "påsbröd" är det enligt SLU:s undersökning 14 procent som aldrig når konsumenterna.
Caroline Geijer, pressansvarig på Pågen, vill inte kommentera på telefon men skriver i ett mejl: "Det pågår ett arbete för att förstå SLU:s siffror då de ej stämmer överens med de som finns inom branschen. Det är det enda vi kan uttala oss om i nuläget".
Pågen vill inte kommentera på telefon. De menar att siffrorna inte överensstämmer med branschens verklighet.
Fazers och Polarbröds varor köps av butikerna genom distributören Polfärskt Bröd, vilka också hämtar tillbaka och ansvarar för brödet som inte säljs. Johan Lingefjärd, VD för Polfärskt Bröd, menar att de slänger mindre än vad som uppges i studien, procentuellt sett utifrån deras storlek på marknaden.
– Vi har en marknadsandel inom bröd som är ungefär en tredjedel av marknaden och vi har en returvikt per helår i Sverige som är långt under 10 000 ton, säger han.
Enligt studien står bagerierna och butikerna tillsammans för cirka 90 000 ton bröd- och bageriprodukter som inte når konsumenterna. Polfärskt menar alltså att de står för mindre än 9 procent av detta trots att de distribuerar för två av de största brödbagerierna i Sverige och att matbutikerna endast ansvarar för svinnet av det egentillverkade brödet.
Johan Lingefjärd, VD för Polfärskt Bröd menar att deras brödsvinn är betydligt lägre än vad som presenteras i studien.
En vara kan upplevas mer attraktiv när det finns många produkter på hyllan. Polfärskt menar ändå att de levererar bröd i rätt mängd och av rätt sort till varje butik utifrån efterfrågan.
– I Värmland säljs det mycket mer tekaka och limpa än det gör i Norrland, där säljs det mer tunnbröd och så vidare. Mitt uppdrag är att se till att varje artikel i varje butik har rätt volym. I någon butik går det två och i en annan går det åt fler, säger han.
Om det, som du säger bara säljs två bröd, levererar ni då bara två bröd till butiken eller fyller ni ändå hyllorna?
– Har vi börjat intervjun nu eller är det fortfarande förståelsefrågor här? Jag vet inte om jag vill ha med det exemplet i intervjun.
När vi pratat med butikerna säger de att de inte får rabattera ut brödet innan ni hämtar det, varför är det så?
– Jag måste dubbelkolla det, jag ser inte framför mig att vi har ett avtal som förbjuder butiken att rabattera ut brödet, säger Johan Lingefjärd.
Han återkopplar senare under dagen med ett sms: "Gällande butik så finns det inget avtal där vi förbjuder dem att sänka priset – tvärtom, butiken äger varan och sätter alltid sina egna priser. Dock har vi ansvaret för att ta hand om returen så butiken har ju inga ekonomiska incitament att sänka priset på varan, då sjunker eller försvinner deras marginal".
Butikerna får sälja tillbaka brödet till Polfärskt till samma pris som de köpt in det för.
– Det är nästan som att vi lånar hyllan av dem, säger Johan Lingefjärd.
Polarbröd och Fazer distribueras av Polfärskt Bröd. Butikerna får sälja tillbaka brödet till Polfärskt för samma pris som de köpte det för.
Vi kontaktade Johan Lindblom, butikschef på Ica Westerlund, igen för att få klarhet i varför de inte rabatterar ut brödet i butiken innan det hämtas tillbaka. Han bekräftar då att det inte finns något avtal som hindrar det utan att de valt att göra så.
– Jag vill inte kasta grejer, absolut inte, men vi kör de rutinerna vi har haft. Hur det kommer bli framöver, det vet jag inte, säger han.
Louise Bartek ser detta som ett tydligt exempel på hur aktörer inte känner sig helt trygga med vad de får eller inte får göra och därför är kvar i kända rutiner.
– Detta belyser verkligen en stor osäkerhet kring hur man får hantera brödet. Det kan vara ett ekonomiskt hinder också. Att butikerna kanske inte tjänar själva på att rabattera brödet, säger hon.
Louise Bartek, huvudförfattare av studien, är inte förvånad över aktörernas reaktioner.
Hon är över lag inte förvånad över aktörernas reaktioner.
– Jag förstår att de inte håller med om siffrorna, det är inte enbart ett företag som kan ta på sig detta, säger Louise Bartek.