Deras uppdrag: "Bekämpa bidragsbrotten"

Snaran dras åt kring bidragsfuskarna och nu tar kommunerna hjälp av varandra i kampen. Men sekretessen upplevs som ett hinder.

Enköpings kommun samarbetar med fem andra Mälarstäder i kampen mot bidragsbrotten. På socialförvaltningen har Ann-Sofie Ödman, utvecklare, och Camilla Johansson avdelningschef, ett extra ansvar för att verksamheten fokuserar på arbetet.

Enköpings kommun samarbetar med fem andra Mälarstäder i kampen mot bidragsbrotten. På socialförvaltningen har Ann-Sofie Ödman, utvecklare, och Camilla Johansson avdelningschef, ett extra ansvar för att verksamheten fokuserar på arbetet.

Foto: Anette Östlund

Enköping2024-04-22 05:00

Nyheten i korthet

  • Enköpings kommun samarbetar med andra Mälarkommuner för att bekämpa bidragsbrott. Förra året misstänktes fem personer ha tagit ut försörjningsstöd de inte var berättigade till, för totalt 354 000 kronor.
  • Samarbetet mellan kommunerna anses värdefullt då de som begår bidragsbrott ofta flyttar mellan kommuner. Målet är att dela kunskap och tackla gemensamma utmaningar.
undefined
Enköpings kommun samarbetar med fem andra Mälarstäder i kampen mot bidragsbrotten. På socialförvaltningen har Ann-Sofie Ödman, utvecklare, och Camilla Johansson avdelningschef, ett extra ansvar för att verksamheten fokuserar på arbetet.
undefined
Camilla Johansson, avdelningschef på socialförvaltningen Enköping.
undefined
Ann-Sofie Ödman, utvecklare på socialförvaltningen Enköping.

Varje år betalas miljarder ut från våra välfärdssystem. Beräkningar från Ekonomistyrningsverket tyder på att omkring två procent av de totala utbetalningarna kan vara felaktiga. Mörkertalen är dock stora och det noteras att det finns en osäkerhet i siffrorna.

Enköpings kommun betalade förra året ut 51 miljoner i försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd). Hur mycket av de pengarna som är felaktigt utbetalda vet inte förvaltningen men om Ekonomistyrningsverkets siffror stämmer skulle det kunna handla om cirka en miljon.

– Det vi vet är att våra system generellt utnyttjas och att bidragsbrott kan vara så mycket större än nåt litet fusk, det kan handla om kopplingar till större kriminalitet, säger Ann-Sofie Ödman, utvecklare på socialförvaltningen.

Förra året polisanmälde förvaltningen fem personer som man misstänkte hade fått ut försörjningsstöd som de inte var berättigade till. Totalt omfattade de fem bedrägerianmälningarna nästan 354 000 kronor.

– Vi kräver förstås alltid tillbaka pengarna, samtidigt som vi gör polisanmälan. Närmare 49 000 har vi fått tillbaka av förra årets återkrav, berättar Camilla Johansson, avdelningschef för utredning vuxen och försörjning.

Sedan en tid tillbaka är Enköping en del av ett kommungemensamt arbete där man på olika sätt jobbar mot den organiserade brottsligheten runt Mälaren. Även Eskilstuna, Västerås, Södertälje, Nykvarn och Strängnäs ingår i samarbetet. Ann-Sofie Ödman är involverad i den del av samarbetet som fokuserar på felaktiga utbetalningar i försörjningsstödet.

– De som ägnar sig åt bidragsbrott flyttar ofta runt mellan kommuner. Bland annat därför är samarbetet kommunerna emellan oerhört värdefullt, säger hon.

Någon organiserad brottslighet har man ännu inte upptäckt i Enköping. De bidragsbrott som hittills lett till polisanmälningar har varit enskilda personer som försökt utnyttja systemet. 

Det kan handla om att människor ljuger om att de skilt sig för att partnerns inkomst inte ska räknas in i hushållets inkomst, och att man därmed blir berättigad till bidrag. Eller att personen har ett jobb där inkomsten går in på ett annat bankkonto än det han eller hon uppger för socialsekreteraren.

De olika Mälarstäderna jobbar på olika sätt när det gäller att komma åt bidragsbrottsligheten. Exempelvis har Västerås och Södertälje särskilda utredare som jobbar enbart med problematiken. I Enköping finns inga särskilda resurser avsatta, här ansvarar varje socialsekreterare för att hitta eventuella felaktigheter i de egna ärendena, i kombination med regelbundna stickprovskontroller.

– Vi delar med oss av kunskap på olika sätt och vi har stort fokus på detta, säger Camilla Johansson.

Ett stort antal utmaningar finns dock för att man ska lyckas. Sekretessen är en sådan, som man menar hindrar ett effektivt arbete för att upptäcka felaktiga utbetalningar. Här finns exempelvis banksekretess som gör att handläggarna inte utan samtycke får kolla om klienten har pengar på konton i andra banker än den han eller hon uppger. Här finns också sekretess som stoppar handläggarna från att ringa en kollega i annan kommun och tipsa om en person som man vet försökt lura till sig bidrag.

Att människor flyttar mellan kommunerna kan delvis bero på att de använder sig av kunskapen om sekretessen. När en kommun börjat undersöka och ställa krav på klienten är det lättare att "börja om" i en annan kommun, eftersom ingen historik följer med dem.

Genom samarbetet hoppas kommunerna att dela kunskaper mellan varandra, varje dag ställs socialsekreterarna inför svåra dilemman som de alla behöver veta hur man tacklar. Ett exempel på det är det som kallas otillbörlig påverkan.

– Varje månad händer det till exempel att någon hotar med att ta livet av sig om de inte får pengar. Det är svårt för oss att hantera men vi får ju inte låta sånt påverka våra beslut. Det gäller förstås också direkta hot som vi kan utsättas för, att klienterna säger "jag vet var du bor", eller "du ska passa dig". Då måste vi veta vad vi ska göra.

De 20-tal polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott som förvaltningen gjort de senaste tre åren har inte lett till några fällande domar. Vissa andra kommuner har till och med slutat att polisanmäla eftersom man upplever att polisen inte prioriterar den typen av anmälningar.

– Vi anmäler, det finns med i vår plan i Mälarsamarbetet. Självklart hoppas vi att det så småningom ska leda till fällande domar, säger Camilla Johansson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!