Jag har hört någonstans att man drömmer när man sover för att bearbeta det som har hänt när man var vaken. Hu och hej. Undrar verkligen om det kan ligga någon sanning i det? I så fall blir jag lite orolig över vad jag har för mig på dagarna. Det kanske är tur att jag inte så ofta brukar komma ihåg vad jag drömde när jag väl har vaknat.
Nej, jag är mycket bättre på att drömma på dagen. Jag menar inte att jag dagdrömmer så där att jag glömmer bort var jag är någonstans. Eller, det kanske min omgivning inte skulle hålla med om. Det händer nästan alltid när jag är ute och går att jag missar att hälsa på människor som jag möter. Förlåt! Det är bara så att jag är någon annanstans än vad det ser ut som. En gång gick en kompis baklänges alldeles framför mig säkert tio meter innan jag märkte att han var där. Som tur var tog han det på rätt sätt och skrattade åt min ouppmärksamhet. Och jag skämdes förstås. Varje dag säger jag att jag ska försöka bättra mig. Kanske lyckas jag någon gång, men det är en bit kvar.
Man kan drömma om saker man vill ha. När jag var liten drömde jag om att få en häst. Det fick jag aldrig, men drömmarna var trevliga. När jag blev äldre och fick möjlighet, så köpte jag mig faktiskt en alldeles egen häst, Walewska. Det var roligt och lärorikt, men precis som det brukar vara med drömmar, så blev det inte riktigt som jag hade trott och fantiserat om. Men bra nog.
Fast det är en annan sorts drömmar som jag tror är de allra viktigaste. Dem som handlar om att göra saker. Speciellt sådant som man inte tror att man kan. För jag tror att man kan göra precis vad man drömmer om. Det gäller bara att vilja tillräckligt mycket och att inte dra sig för att utmana sina egna rädslor.
Första gången jag flög solo i ett motorflygplan kommer jag ihåg att jag kände mig extremt ensam och undrade varför i hela friden jag hade utsatt mig för detta. Men eftersom jag var sexhundra meter upp i luften och ingen annan var ombord, var det bara att samla ihop sig och landa flygplanet. Så nöjd jag kände mig när jag satte hjulen i banan. Jag hade klarat det!
En annan dröm var att ha en egen butik. Den drömmen hade jag haft länge, kanske ända sedan vi lekte affär i förskolan. Fast hur skulle det gå till? Jag hade ju ett bra jobb med fast anställning och kände ingen som kunde lära mig hur det gick till. Men … Ja, se hur det gick.
Det är viktigt att ha drömmar. De flesta blir kanske aldrig förverkligade, och tur är väl det. Många förändras eller försvinner. Men nya kommer i stället. Stora livsavgörande drömmar och små vardagsdrömmar. Och det är bara jag själv som har ansvaret för att göra drömmen till verklighet.