"Budskapet härifrån är att narkotika är ett problem för samhället, men vi ser inte att Enköping eller Håbo är mer utsatta än andra jämförbara städer", säger Magnus Hellgren, tf LPO-chef.
– Generellt kan man konstatera att narkotikabrottsligheten är ett problem för samhället i stort, och vi ser inte heller att det är ett minskande problem. När jag ser statistiken ser jag att vi jobbar aktivt med det här i Enköping och Håbo, inte att vi är mer utsatta än andra jämförbara städer, säger Magnus Hellgren, tillförordnad lokalpolisområdeschef.
Polisregion Mitt består av Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. Siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att Enköpings kommun hade näst flest rapporterade narkotikabrott i hela regionen 2024, när man jämför antalet per 100 000 invånare. Detta bland 28 kommuner.
I Enköping var siffran för förra året 2 014 anmälda narkotikabrott per 100 000 invånare. Där är olika brott som eget bruk, innehav och överlåtelse inräknade. Samma siffra för Uppsala var 1 064 – nästan hälften med andra ord.
Magnus Hellgren vill inte spekulera i vad den skillnaden kan bero på.
Linda Åkeskär, kanslichef i polisområde Uppsala, har en mer övergripande bild av polisregionen, men går inte heller in på konkreta detaljer. Hon förklarar att det inte finns någon gemensam strategi för hur kommunerna i polisområdet ska jobba med drogrelaterade brott.
– Det är upp till varje lokalpolisområde att själva lägga upp sina planer. Man får ta hänsyn till de lokala förutsättningarna, säger hon.
Vilka förutsättningar kan det vara?
– Långa avstånd, om staden ligger på kusten eller om det finns en genomfartsled i kommunen till exempel. En storstad jämfört med mer landsbygd kan också göra skillnad.
För Enköpings del är E18 en faktor som kan bidra till att Enköping sticker ut i statistiken.
Om polisen stoppar en drograttfyllerist på E18 inom Enköpings kommungränser, kommer det brottet räknas in i statistiken för Enköping. Även om personen bara var på genomresa.
– E18 går förbi Enköping mot andra förhållandevis medelstora städer, det påverkar nog att narkotika passerar. En del av den stannar här såklart, men det är också mycket som transporteras förbi, säger Magnus Hellgren.
Drograttfyllerier går under en annan lag än tidigare nämnda narkotikabrott. Tittar man specifikt på dessa brott var det Enköping som hade den högsta siffran i hela region Mitt förra året: 516 anmälda drograttfyllerier, grova inräknade, per 100 000 invånare. Håbo var inte långt efter med en motsvarande siffra på 492. Även på den här fronten har Uppsala en betydligt blygsammare siffra, 214 anmälda drograttfyllerier per 100 000 invånare.
– Vägnätet är en viktig del i arbetet mot att hitta narkotikabrotten, menar Magnus Hellgren.
– Narkotikabrottslighet finns med i varje polis, som jobbar ute, i deras medvetenhet. Det är något man har med sig i mötet med människor i olika sammanhang.
Att jobba aktivt med att hitta narkotikan som florerar i kommunen är prioriterat, enligt Magnus Hellgren. Men det är inte mer prioriterat än att hitta någon annan typ av brott.
– Narkotikainköp göder den organiserade brottsligheten, det är en aspekt. Sedan är trafikfaran och narkotikans inverkan på våldsbrottslighet ytterligare delar som gör att det här är centralt.
– Men jag vill understryka att vi jobbar med annan brottslighet på det här uppsökande sättet också, till exempel brott som gäller vapen, trafik och alkohol.