Elvira Sandelin började dricka energidryck som mycket ung. Hon har valt att dra ner på energidrickandet för att kunna sova bättre.
Elvira Sandelin började dricka energidryck redan i sjuan. En kiosk i Enköping sålde utan att fråga om legitimation och drycken blev snabbt en gemensam markör för henne och en vän.
– Det var lite coolt. Ingen annan drack då. Jag drog ner på det för ett år sedan då mitt hjärta började slå så himla fort. Det är inte värt det, säger hon.
I perioder kunde det bli uppåt fyra burkar Red Bull om dagen.
– Det var när jag gick på Westerlundska gymnasiet, då låg Coop så himla nära.
Hon beskriver drycken mer som en vana, nästan som ett klädesplagg.
– Jag brukar matchar burken med mina kläder. Jag behöver inte ens vara sugen, det är bara något man håller i.
Joanna Smith, skolsköterska Westerlundska gymnasiet, är mån om att få eleverna engagerade i att dra ner på energidrickandet och har tillsammans med skolköket tagit fram flera val av smoothies istället.
På Westerlundska gymnasiet jobbar skolsköterskan Joanna Smith. Hon försöker hitta nya sätt att prata med elever om hälsa och välmående – utan att peka med hela handen.
– Jag vill inte säga åt dem vad de ska göra. Det handlar om att de själva får upptäcka vad kroppen mår bra av. Jag brukar fråga ''Vad mår du bra av?''.
Tidigare fanns energidrycken Nocco till försäljning i skolans cafeteria. För att skapa ett alternativ starta Joanna Smith en utmaning tillsammans med skolköket.
Under två veckor byttes Noccon ut mot smoothies – och den elev som drack flest smoothies vann ett pris. Sedan dess har energidrycken inte tagits tillbaka i cafeterians sortiment
– Eleverna blev engagerade. Det gäller att de får vara delaktiga. Jag tror på att göra det här ihop.
Fred Nyberg beskriver tre komponenter i energidrycken som på olika sätt påverkar hjärnans belöningssystem. Det är koffein, taurin och sötningsmedel.
Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, förklarar varför just unga påverkas extra starkt av energidrycken.
– Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän efter tjugo års åldern. De delar som styr risktagandet, konsekvenstänket och belöningssystemet mognar sist. Koffein påverkar just de systemen.
Han berättar även om mönster som forskningen visar.
– De som dricker mycket energidryck i ung ålder löper viss risk att överkonsumera exempelvis alkohol senare. Det handlar om hur man tjänstgör hjärnans belöningssystem. Det finns också risker för att skada hjärta-och kärlsystemet.
Elvira Sandelin berättar att hon började få svårt att sova och aldrig kände att hon blev särskilt pigg av drycken.
– Jag märkte direkt när jag drog ner att jag sov bättre. Jag mår ju inte sämre av att låta bli. Det är mest vanan.