Till skillnad mot Åke Tråk instämmer jag i det mesta i insändaren "Vem vill vara lärare?" (EP 29 maj). Den är mycket läsvärd för politiker, föräldrar, journalister med flera.
Jag hoppas att långt ifrån alla lärare har det så illa, men jag har hört från många lärare att det går åt mycket tid att bemöta föräldrars mer eller mindre ogenomtänkta inspel till skolan.
Jag har skrivit insändare om skolans situation förut. Där har jag påpekat att det är ett komplext problem att få en bättre fungerande skola. Det finns många olika företeelser som påverkar resultatet.
Är det inte dags att uppmärksamma föräldrars påverkan på lärarnas arbetsmiljö? Media har belyst ungdomsdomares och ungdomsledares problem med föräldrar som uppvisar dåligt omdöme. Varför inte haka på med våra lärare?
Det är nu ett år sedan Skolkommissionen i Enköping presenterade sin rapport. Kommissionens förslag var delvis bra men innehöll också förslag till åtgärder som med stor sannolikhet är helt verkningslösa. De delar som var bra handlade om kollegialt lärande. Detta handlar enligt min mening om att ge medarbetare möjlighet och stöd till att utveckla sin egen verksamhet. Vad har hänt med detta?
Jag har inte läst något i EP och jag har inte hört något från de lärare jag känner. Genom att sätta igång detta arbete (helst på ett bättre genomtänkt sätt än det som beskrivs i rapporten, bl.a. bör utvecklingsarbetet innehålla allt som berör skolans personal och inte bara lärandet) kan politiker och skolledning säkert få en hel del tips om vad de behöver arbeta med för att förbättra samspelet mellan föräldrar och lärare.
Lärarna kan troligtvis också göra en hel del själva genom att dela med sig av erfarenheter och tips, men de behöver stöd från sin ledning.
En orsak, bland många, till att föräldrar anser sig ha rätt att komma med sakligt sett ogrundade krav på skolan och dess lärare är valfriheten. Som jag har förstått det skall föräldrar betraktas som kunder och enligt devisen att kunden alltid har rätt. Om inte riskerar skolan att tappa elevunderlag.
Även om detta är ett nationellt problem skulle jag gärna se lokala politiska initiativ för att nyansera kraven på skolan. Jag har läst att man gärna ser en medborgardialog.
Mitt förslag är att detta inte skall inskränka sig till var ett nytt kommunhus skall placeras utan även handla om krav på de olika parterna i skolans värld. Ett tips till Enköpings politiker: Bjud in till medborgardialog om hur vi kan få till ett fruktbart samarbete mellan skolan och föräldrar!
Åke Tråks lösning på de problem som läraren beskriver är tydligen att det är bara att bita ihop med tanke på den löneutveckling lärarna haft den senaste tiden. Du gör skäl för din signatur, det är verkligen en både tråkig och föga konstruktiv inställning. När jag läser insändaren ser jag inte att författaren med ett ord nämner lönen.
Din argumentationsteknik är inte ovanlig. Naturligtvis är det enklare att inte lyssna på vad motparten säger utan att bara se företeelsen ur sitt eget snäva perspektiv.
Den diskussion du för om rättvisan i lön för olika yrken är meningslös. Priset på arbete (lönen) bestäms i huvudsak på samma grunder som andra varor och tjänster, på tillgång och efterfrågan. Det är bl.a. därför det nu är brist på lärare och att löneutvecklingen varit bra på sistone. Troligen behöver den öka ytterligare om vi skall få tillräckligt många kompetenta lärare.