Knarkhärvan började nystas upp i november då polisen genomförde en husrannsakan hos den nu misstänkte drogförsäljaren i hans hem i Enköping. Tre unga män, tillika lokala idrottsprofiler, står åtalade för att ha köpt kokain av drogförsäljaren vid upprepade tillfällen.
Men i utredningen figurerar totalt 60 namn, de flesta hemmahörande i Enköpings kommun.
Drogförsäljaren ska i mars förra året ha öppnat ett konto på banken Revolut. Där har mannen mottagit totalt 719 938 kronor, genom 323 överföringar från 45 privatpersoner från mars till december.
I förundersökningen är 33 personer uppskrivna för att ha skickat eller tagit emot överföringar till eller från drogförsäljarens konto mellan perioden 5 juni-1 december. De flesta summorna är jämna och överensstämmer med "gatupriset" för ett gram kokain i Enköping, som enligt utredningen ligger på 1 000-1 200 kronor. Vissa av personerna på listan förekommer med frekventa överföringar.
Utöver de 33 namngivna personerna med koppling till överföringarna, finns ytterligare 27 personer namngivna. Deras roll i härvan är oklar, men polisens utredning visar flera chattkonversationer där de åtminstone namnger två personer med slutsatsen att de sannolikt diskuterar kokainaffärer.
Förundersökningsledare är kammaråklagare Thomas Bälter. Han meddelar EP att han vill avvakta tingsrättens dom som väntas andra halvan av mars, innan han kommenterar ärendet. Han kan inte svara på om det pågår andra förundersökningar parallellt eller inte, utifrån listan med namn.
Tillvägagångssättet från förundersökningsledaren är likt det som användes i det mycket uppmärksammade ärendet om narkotikabrottslighet i Sundsvall hösten 2023. I vad som blev känt som "Swishlistan" lämnade åklagaren in en lista till tingsrätten med swishbetalningar till den misstänkte drogförsäljaren. Även där innehöll listan för- och efternamn och fick stor spridning.
Tillvägagångssättet granskades av justitieombudsmannen som kommenterade ärendet i ett pressmeddelande:
— Jag har förståelse för om personerna på listan kan ha upplevt det som obehagligt och som ett intrång i deras personliga integritet. En åklagare har dock stor frihet att avgöra vilken bevisning som ska läggas fram i ett mål, samtidigt som han eller hon naturligtvis ska se till så att integritetskänsliga uppgifter inte sprids i onödan. I det här fallet har det inte funnits anledning för mig att kritisera åklagarens hantering av uppgifterna, säger JO Per Lennerbrant.