Ursprungstexten är tillförd en rättelse angående jämförelsesiffran för medianlönen för brandmän i hela riket 2024.
I EP:s kartläggning av de kommunanställdas löner har vi också fått fram löneutvecklingen för ett antal vanliga kommunala yrkesgrupper.
Gruppen brandmän visar sig vara en av de grupper som haft lägst ökning av sin grundlön mellan 2014 och 2024. För tio år sedan var deras medianlön (den mittersta lönen i en grupp som sorterats i storleksordning) 24 800 kronor. 2024 hade den stigit till 30 500.
En ökning med 23 procent.
Under samma period steg inflationen med 33 procent, vilket innebär att brandmännens köpkraft under den aktuella tiden minskat med 10 procent.
– Oj, att det var så dåligt visste vi väl inte. Men vi vet ju att vi alltid legat lågt, säger Christer Eriksson.
Medianlönen gäller ju gruppen som helhet och i lönespannet finns därmed enskilda som tjänar både mer och mindre.
Christer Eriksson är styrkeledare och tjänar mer. Han har jobbat 35 år på samma arbetsplats och har, efter årets lönerevision, en grundlön på 36 200 kronor i månaden, plus samma fasta OB-tillägg som övriga arbetskamrater, 4 221 kronor.
Även kollegan Marcus Krantz ligger över medianlönen något. Efter 25 år i yrket har han nu en grundlön på 32 900 kronor. Utöver OB:n får han också ett tillägg som ställföreträdande styrkeledare.
– Det är lågt. Vi jobbar med livet som insats. När det är nödläge måste vi lösa våra uppgifter, hur situationen än ser ut, säger Marcus Krantz.
En orsak till att lönenivåerna utvecklats så dåligt tror de är att bara en handfull av den 25 man stora utryckningsstyrkan i Enköping är fackligt anslutna.
– Det har blivit en ond cirkel, folk har inte tyckt att facket krigat för oss och därför hoppat av. Då har vi blivit ännu färre som facket kunnat kringå, säger de.
En ändring kan dock vara på väg. Christer Eriksson berättar att Kommunal avsatt två personer som ska jobba mot brandsidan och han hoppas mycket på det.
– Men visst behöver vi engagera oss. Vi som sitter på läktaren kan ju inte räkna med att nån annan ska fixa det åt oss, säger Marcus Krantz.
Att få upp lönerna är viktigt också för att locka in nya i yrket, menar de.
– Förr stod folk i kö för att få jobba som brandmän. Det gör det inte längre. Det är garanterat lönen som avskräcker, folk tycker inte det är värt besväret.
De menar också att det tillkommit så många olika ansvarsområden för räddningstjänstens personal att även det borde visa sig på lönen.
Förutom att släcka bränder ska de också åka på sjukvårdslarm, de ska kunna hantera utsläpp av kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen och de ska kunna ingripa i situationer med pågående dödligt våld.
– Det kan exempelvis vara som vid skolskjutningen i Örebro. Vi kan vara först på plats och måste veta vad vi ska göra. I ett sånt läge ska exempelvis en styrkeledare klara av att ta beslut mycket snabbt. Jag tror det finns få andra yrken där så viktiga beslut ska tas på så kort tid, säger Christer Eriksson.
– Det är en helt annan arbetsbild i dag än för några år sedan och vi ska klara allt mer, fyller Marcus Krantz i.
Fotnot: Enligt SCB var medianlönen för brandmän i hela riket 2024 36 400 kronor. SCB räknar dock in rörliga lönetillägg såsom OB i beräkningsunderlaget för medianlönen.