Den senaste tiden har flera falska larm skett vid bland annat Westerlundska gymnasiet.
– Det är ett otyg, det tar upp räddningstjänstens resurser och man ska inte ropa på vargen. Westerlundska är en stor skola med många elever, det är viktigt att larmet fungerar, säger Jonas Rickeborn vid Enköpingspolisen.
Kommunen har gjort en anmälan till polisen om missbruk av larmanordning men problemet finns även vid andra skolor.
– Vi upplever att det kanske är större på mellanstadiet. I den åldern är det jättespännande att tutta på en papperskorg och se brandkåren komma, men det är en fascination som går över med ålderns, säger Richard Westning, räddningschef i Enköping.
Någon fara för att de falska larmen hindrar annan utryckning menar han dock inte att det är.
– Personalen sitter ju redan i bilen och kommer det ett sjukvårdslarm som är viktigare omprioriterar vi, det är inte jättedramatiskt.
Om de falska larmen ökar på skolorna brukar man gå ut med information i skolan, eller i enskilda klasser.
– Vi jobbar tillsammans med skolorna, det är viktigt att eleverna får förståelse för att det här tar samhällets resurser i anspråk, säger Richard Westning.
En straffavgift om 8 500 kronor tas ut för ett falsklarm. Men det är kommunala medel som i princip går runt i organisationen; räddningstjänsten fakturerar fastighetskontoret som i sin tur lämnar över det till skolan.
Får man reda på vem som orsakat falsklarmet kan denne bli ersättningsskyldig. Om det är en skolelev blir det föräldrarna som får betala straffavgiften.