Anna-Lena Holmström.
Gymnasievalet närmar sig för Enköpings niondeklassare. 7 februari ska valen vara gjorda – och nu vill Svenskt näringsliv uppmärksamma vilka linjer som egentligen leder till jobb efter gymnasietiden.
– Företagen skriker ju efter folk som är utbildade på yrkesprogram, säger Anna-Lena Holmström, regionchef på Svenskt näringsliv.
Deras oro grundar sig att många ungdomar väljer samhällsvetenskapsprogrammet, trots att de inte har för avsikt att läsa vidare.
– Det är ett ganska vanligt råd som kommer, framför allt från föräldrar, att det är bra att välja samhällsvetenskapsprogrammet, för det är ett brett program och man har inte stängt några dörrar. Men problemet är att det är så brett att det inte leder till nånting konkret direkt efter gymnasiet. Utan det är ju ett studieförberedande program och vet du att du inte vill plugga vidare så är det ett mindre bra val helt enkelt.
Anna-Lena Holmström menar att det kan vara smart att tänka på ett annat sätt och på så sätt öppna fler dörrar, framför allt eftersom det kan vara svårt att som 16-åring veta vad man vill göra i livet.
– Därför finns det ju en oerhörd poäng med att välja ett yrkesprogram eftersom du fortfarande får grundläggande högskolebehörighet. Så du har ju snarare skaffat dig två möjligheter, dels att få ett jobb direkt efter gymnasiet inom ett område du tycker är intressant, eller att plugga vidare direkt eller efter några år.
– Man brukar säga att samhällsvetenskapsprogrammet är brett, men då är egentligen yrkesprogram bredare på det sättet.
Hon tror att många tänker att man låser upp sig vid ett yrke om man väljer yrkesprogrammen och att det finns kvar någon slags gammal uppfattning att det är bättre att välja samhällsprogrammet.
– Det kan vara en statusfråga också, vilket är ännu tråkigare, säger Anna-Lena Holmström.
Från Svenskt näringslivs håll ser de att det här problemet är stort.
– Det handlar om att unga vuxna ska få jobb och inte hamna utanför arbetsmarknaden direkt. Om man som ungdom funderar över vad som är viktigt när det gäller ett framtida jobb blir det lättare att välja och man stänger inga dörrar i onödan.
Om man lägger hela pusslet och tänker vad som är viktigt för mig. Jag stänger inga dörrar, men jag öppnar någon dörr, för jag kan faktiskt jobba inom det här området också, även om jag sen vill plugga vidare.
Hon är tydlig med att Svenskt näringsliv inte talar emot de högskoleförberedande programmen, utan vill peka på att många av ungdomarna som väljer studieförberedande program aldrig läser vidare.
De som läst yrkesprogram får enligt statistiken högre lön och har lättare att få jobb direkt efter gymnasiet. Något ungdomar kan dra nytta av, även om man pluggar vidare några år senare.
– Då har du kanske haft lite högre lön under en period och jobbat med något du tycker är kul. Du kanske har kunnat spara ihop till din första lägenhet. Dessutom kan arbetslivserfarenheten vara jätteviktig, eftersom du då kan visa upp ett arbetsbetyg.
Statistiken visar att elever från Fordons- och transportprogrammet har klart högst etableringsgrad på arbetsmarknaden, tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Samtidigt visar den att noll procent därifrån väljer att plugga vidare på högskola eller universitet. Naturvetenskapsprogrammet har lägst etableringsgrad, men där pluggar å andra sidan en kraftig majoritet vidare efter gymnasiet.