Hanna hoppas att hon bli kvar i Enköping i framtiden. Både för att hennes sambo och hans barn är här, men även för att smidigt kunna pendla om hon får jobb i närliggande städer. "Det är en bra bas", säger hon.
– Så länge jag kan minnas har det varit en grop mitt i stan, när jag blev äldre insåg jag att det var ett hål i stadsbilden. Jag läste mycket om stadshotellet och bestämde mig för att göra ett eget förslag, säger hon.
Runt ett hörn i sovrummet har Hanna sitt kontor. Här har den nyexaminerade arkitekten spenderat senaste årets examensarbete med att ta fram ritningar och modeller på hur det nya stadshotellet skulle kunna se ut.
– Först satt jag i flera dagar för att nysta ut allt. Jag läste kommunens sammanställning och försökte pinpointa kritiken. Att passa in i stadsbilden verkade vara det viktigaste för folk, det blev min huvudpunkt, säger Hanna.
Tidigare förslag har debatterats flitigt, särskilt för sin höjd. Hanna håller delvis med om kritiken, men betonar att hon inte vill knäppa någon på näsan.
– Jag kommer inte med mitt förslag för att hata på det andra, det är bara ett annat förslag på hur ett lägre stadshotell kan se ut, säger hon.
Hanna har hämtat sin inspiration från det gamla stadshotellet, men vill inte vara en härmapa.
– Jag ville inte göra en replika, det gör inte historian rättvisa. Hålet i taket från en champagnekork som någon råkat poppa upp, den finns inte i en kopia. De små grejer som skapat historia finns inte kvar oavsett, säger hon.
Hanna Sjödins stadshotell har inspirerats av det gamla, men sammanställts i en modern tappning.
"Det senaste förslaget är på åtta våningar, mitt förslag är på fyra våningar så det rymmer färre rum. Men 50 rum är bättre än inga rum alls", skrattar Hanna Sjödin.
Såhär såg det ut den 15 mars 2010 när Stadshotellet revs och rummens berättelser blev historia.
Hannas ritningar fokuserar främst på exteriören, inte på tekniska lösningar eller budget. Det gav frihet, men också en orsak till att förslaget inte skickats in till kommunen.
– Kommunen vill maximera, mitt kanske inte är så maximerat. De vill ha runt 130 rum, mitt förslag har kanske 50, säger hon.
Men det är inget hon hänger läpp för, så länge något blir byggt.
– Torgets charm gynnas av att något står där, det är utformat för att omslutas av byggnader, säger hon.
"Det finns så många förslag men eftersom att det hela tiden debatteras så är det aldrig något som byggs", säger Hanna Sjödin.
Med en timmes handledning i veckan, stod Hanna relativt ensam i ett projekt som annars krävt ett helt team. En tuff utmaning.
– Jag har lagt ner sjukt många fler timmar än åtta per dag, skrattar hon.
Att hon lagt ner både hjärna och hjärta i projektet är glasklart. Men än är hon inte helt nöjd.
– Jag blir sällan riktigt nöjd, men håller man på så blir man blir aldrig klar. Med ett team och mer tid hade man kunnat bolla vidare förslaget, säger hon.
Vid sidan av examensarbetet har Hanna redan satt avtryck i Enköping. Hon var med i visualiseringen av restaurang Queens nya uteservering.
– Jag såg till att folk förstod varandra, från skiss till verklighet. Det var häftigt att se resultatet.