"Jobbet med barnen är så roligt att jag inte vill prioritera bort det för pengarnas skull", säger 20-åriga Linn, som är en av dem med lägst lön i Enköpings kommun.
– Man vet att man inte får så hög lön när man är outbildad, säger 20-åringen, som vi kallar Linn.
Att hon inte vill ställa upp med sitt namn och bild beror delvis på att hon tycker att det är lite skämmigt att tjäna så lite men också på att Enköping är "en liten stad".
– Man kanske inte vill skylta med det för man tycker ju att man förtjänar mer, säger hon.
Med en heltidslön på 21780 kronor i månaden ligger Linn i botten på kommunens löneliga, bland ett tiotal andra personer där den absolut lägsta lönen är 20625 kronor. Flera av dessa är timanställda och lönerna omräknade till heltidslöner.
– Det är väldigt tråkigt att få så dåligt betalt men jag har inte direkt varit missnöjd. Jag är inte så pengadriven, jag bor fortfarande hemma och jag betalar för mig men jag har ändå klarat mig, säger hon.
Att hon hoppade på jobbet som barnskötare var ett medvetet val. Hon berättar att hon verkligen gillar att jobba med barn och funderar nu, när hon står inför att bli utlasad, att plugga vidare till förskollärare.
– Det är ett så roligt jobb att jag inte vill prioritera bort det för pengarnas skull. Men som förskollärare har man ju både mer ansvar och lite mer betalt, säger hon.
Linn, 20, är en av dem som tjänar sämst i Enköpings kommun.
Utbildade barnskötare hade 2024 en medianlön på 28200 kronor i månaden i Enköpings kommun, för förskollärarna låg medianlönen på 35700 kronor.
EP har fått ut listor över de 50 sämst betalda i Enköpings kommun 2014 och 2024. På båda listorna förekommer mest personer med titlar som städpersonal, vårdbiträden och elevassistenter men också en och annan fritidsledare och stödassistent. Hela gruppen med de 50 sämst betalda har haft en löneutvecklingen på 19 procent under dessa tio år, att jämföra med 41 procent för dem med de högsta lönerna.
Någon större lönesatsning för att öka lägstalönerna finns inte med i planeringen, enligt Enköpings kommuns HR-chef (personalchef) Linda Ahlsén.
– Nej, vi jämför oss med andra kommuner när det gäller lägstalönerna och där känner vi att vi ligger ganska bra till. Sen gör vi alltid en lönekartläggning efter varje lönerevision, för att se så vi inte halkat efter på några områden, säger hon.
Hon förklarar att det är förknippat med stora kostnader att höja lägstalönerna.
Linda Ahlsén, HR-chef Enköpings kommun, säger att kommunen jämför sig med andra kommuner när det gäller lägstalönerna. "Där ligger vi hyfsat till".
– De grupperna är ju så stora. Skulle vi höja dem kraftigt har vi inte råd att ha lika många anställda. Det är en svår ekvation för samtidigt vill vi ju att de ska ha bra löner, säger hon.
Samtidigt har exempelvis vården problem med att få tag på personal. Om ni inte kan höja lönerna, hur ska ni få fler att välja vårdyrket?
– Det finns många svar på den frågan. Ett är att höja statusen, något som blir ännu viktigare i framtiden. Det är ett otroligt fint jobb att jobba inom vården, det märktes inte minst under pandemin då de jobben var viktigast, vilket de fortfarande är.
Lönenivåerna spelar förstås också roll, menar hon.
– Självklart ska de ha rimliga löner också. Börjar man komma ner på den lägsta lönen då blir det ännu viktigare eftersom allt blir dyrare. Men tyvärr är det vissa kårer och yrkesgrupper som ligger i det här lägre lönespannet. Det finns ingen rättvisa när det gäller det, säger Linda Ahlsén.