De 50 på listan över kommunanställda med lägst betalt har mellan 2014 och 2024 haft en löneökning på 19 procent; från 18 480 kronor i månaden till 22 000.
Samtidigt har de 50 som tjänar mest, det vill säga chefstopparna, ökat sina löner med 43 procent, alltså dubbel så mycket; från 51 200 kronor till 73 000 kronor.
Vi har valt att jämföra medianlönen, som är den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning. Medianlönen ger en mer rättvis bild av den "typiska" lönen än genomsnittslönen eftersom den inte påverkas av extremvärden.
För alla yrken i hela landet var ökningen under samma period 31 procent, enligt statistik från SCB och Medlingsinstitutet.
Mellan yrkesgrupperna inom Enköpings kommun är variationerna dock stora.
Bland de grupper EP begärt ut uppgifter om har medianlönen ökat mest för skolpsykologer. På tio år har gruppen haft en medianlöneökning med 66 procent, från 35 800 kronor i månaden till 59 300.
Lägst ökning har gruppen kommunikatörer/informatörer haft. Mellan 2014 och 2024 ökade deras medianlön med 9 procent, från 31 750 till 34 650 kronor per månad.
Underlaget EP begärt ut saknar medianlön för specifika chefsbefattningar. Av siffrorna i materialet går dock att få fram att kommundirektören och förvaltningscheferna haft en medianlöneökning på 49 procent under de tio åren. Kommundirektörens lön ökade mest, med 64 procent, från 84 000 kronor i månaden 2014 till 137 000 2024.
En husfru på samhällsbyggnadsförvaltningen hade 2014 kommunens lägsta lön; 17 325 kronor per månad. Tio år senare är det ett vårdbiträde inom vård- och omsorgsförvaltningen som innehar bottenplaceringen med 20 625 kronor i månadslön. Löneökningen för bottenplaceringen har varit 19 procent.
Samtliga lönenivåer är de så kallade nominella lönerna, alltså den faktiska lönen de anställda tjänat under respektive månad, utan hänsyn tagen till inflationen.
Under de tio åren har inflationen dock stigit med 32 procent så för att köpkraften ska ha ökat i takt med löneökningen måste den ha varit större än 32 procent.
Vårdbiträden, undersköterskor, boendestödjare, barnskötare, elevassistenter, parkarbetare, städpersonal och brandmän är alla exempel på yrkesgrupper i Enköpings kommun där löneökningarna varit mindre än inflationen. Därmed har de istället haft reallönesänkningar under den aktuella tiden, det vill säga inflationen har ätit upp löneökningarna.
Det innebär exempelvis att lönen för exempelvis kommunikatörer/informatörer, som bara haft en 9-priocentig löneökning, idag har en köpkraft som är 23 procent längre än de hade 2014.
Med hänsyn tagen till inflationen har kommuntopparnas reallöneökningar varit cirka 10 procent medan de 50 på bottenlistan istället haft reallönesänkningar med lika mycket, alltså cirka tio procent.
Så gjorde vi
I EP:s granskning "Kommuntopparnas löner" tittar vi närmare på vad kommunanställda i Enköping tjänar. Deras löner betalas med skattemedel.
Vi har begärt in uppgifter på vad de 50 högst respektive 50 lägst betalda kommunanställda har i månadslön. Vi har även fått ut samma lista från 2014 för att kunna jämföra löneutvecklingen. Det vi jämför är utvecklingen för själva befattningarna/yrkesgrupperna, inte för enskilda individer.
Vi har också fått ut en lista på medianlönerna för de vanligaste yrkesgrupperna.
Tidigare delar i serien hittar du på eposten.se.