Det råder ingen tvekan om på vilken sida författarna Åke Nordström, Sven-Erik Ström, Bengt Svensson och Håkan Wall stod i den sista striden om Stadshotellet. De ville bevara.
"Enköpings Stadshotell 1879-2010 om förlusten av en viktig del i stadens kulturhistoria" släpps på lördag på Wallinska gården hos Enköpings stads hembygdsförening, som är bokens utgivare.
Författarna tar läsaren igenom Stadshotellets tillkomst, dess betydelse, uppgång och fall. Efter rivningen har de ägnat tolv år åt att sammanställa en vitbok om Stadshotellets öde. Det blir intressant läsning med en uppsjö av källor till fördjupande stickspår.
2000 köpte byggbolaget Peab det Q-märkta Stadshotellet från konkursboet för 750 000 kronor.
Året därpå gjorde Enköpings kommun och Peab upp om en paketaffär (utan något skriftligt avtal), där Peab skulle bevara och rusta Stadshotellet och som motprestation skulle kommunen låta Peab köpa gamla Sparbankshuset/PRO-huset i Kyrkbacken, med mera. Kort därefter gick Peab ut med nyheten att bolaget inte längre vill rusta hotellet på grund av skicket, utan i stället riva och bygga nytt.
I efterdyningarna av Peabs övertagande och kursändring bildades den lokala Ris-gruppen (RIS = Riv inte Stadshotellet), med Hasse Eson som en av frontfigurerna, som drev frågan om ett bevarande.
– Efter några år såg det ut som att vi skulle få behålla Stadshotellet, inte minst efter ett regeringsbeslut, säger Sven-Erik Ström.
Regeringen gav nämligen kommunen rätt och Peab fel efter Peabs överklagande av kommunfullmäktiges beslut om ett bevarande med en ny detaljplan som innebar rivningsförbud.
Sedan stämde Peab kommunen på drygt 40 miljoner kronor i skadestånd. Med det hotet hängande över sig röstade en majoritet i fullmäktige för att tillåta en rivning.
2010 revs Stadshotellet. "Stadens under 120 år (räknat till Peabs övertagande) mest levande gestalt har förlorats", står det i bokens slutord.
Lördagens boksläpp blir även startskott för en veckas utställning på Wallinska gården.
Anna-Lena Eriksson, ordförande för Enköpings stads hembygdsförening, räknar med ett stort intresse trots att tolv år har gått sedan Stadshotellet revs.
– Det faktum att det fortfarande inte finns något på tomten vid Stora torget gör att det blir ett större intresse, säger hon.
Boken förtjänar uppmärksamhet.
– Det värsta som kan hända är att ingen bryr sig, säger Sven-Erik Ström.