Nyligen meddelade regeringen att två av de tre skattehöjningar som tidigare presenterats kommer att dras tillbaka. Det gäller förändringar av brytpunkten för statlig inkomstskatt och de så kallade 3:12 reglerna. Gott så. Två av tre indragna skattehöjningar är bättre än inget. Men det är långt ifrån tillräckligt. Sverige höga marginalskatter gör oss alla fattigare och driver jobb och företag från Sverige. Skatterna måste sänkas, rejält.
I Sverige betalar 1, 4 miljoner löntagare höga marginalskatter. Det beror på att de slår in vid förhållandevis låga inkomster. Som mest betalar man drygt 60 procent i marginalskatt. Räknas arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter in ökar skattens andel till 75 procent. Det är inte svårt att förstå att det påverkar viljan att utbilda sig, ta ett chefsjobb eller jobba över när man i realiteten bara får behålla var fjärde intjänad krona.
De höga marginalskatterna gör också Sverige mindre attraktivt för de bolag som konkurrerar om anställda på en global marknad. Denna typ av företag drar till sig kapital och skapar kedjeeffekter genom att attrahera andra högkvalificerade företag och är därmed viktiga för tillväxt och jobb. Tyvärr blir det allt svårare för dem att attrahera personal. Ett exempel är Spotify, där grundaren Martin Lorentzon för ett tag sedan konstaterade att företaget skulle kunna nyanställa 2 000 personer i Sverige om marginalskatterna halverades.
I en rapport från Svenskt Näringsliv tidigare i år konstaterades att marginalskatterna borde sänkas rejält och betalas av färre. Idag börjar man betala skatt på mer än hälften av sin lön på inkomster över 37 700 kronor. Utöver 32 procent i genomsnittlig kommunalskatt betalar man då även 20 procent i statlig inkomstskatt. Därefter trappas skatten upp successivt. I rapporten föreslås istället en enda skiktgräns för den statliga inkomstskatten och en skattesats på 10 procent vid inkomster överstigande 80 000 kronor i månaden, det vill säga en marginalskatt på 42 procent. En sådan reform skulle göra Sverige mer konkurrenskraftigt och till ett mer normalt land i skattehänseende.
Reformen är dessutom, vilket visats i simuleringar, åtminstone självfinansierad. Sannolikt skulle den istället ge ökade skatteintäkter då fler skulle jobba mer och produktiviteten öka. Skatteunderlaget skulle öka eftersom arbetsutbudet stiger med motsvarande 64 000 heltidstjänster. Dessutom skulle BNP öka med över en procent. Faktum är att ännu större sänkningar går att räkna hem. Att helt ta bort den statliga inkomstskatten har forskaren Jacob Lundberg tidigare visat skulle ge ökade skatteintäkter på 10 miljarder kronor per år.
Konjunkturinstitutet flaggade nyligen för ett ökat ekonomiskt reformutrymme i höstbudgeten. Det utrymmet bör regeringen använda till att sänka skatterna, med fokus på skatt på arbete och företagande. En kraftigt sänkt eller helst helt avskaffad statlig inkomstskatt är en bra början för att vända skutan rätt.