Tillsynsmannen Joachim Tiefensee vill få Håboborna tro att Bålsta skidklubbs våldsamma exploatering av Granåsens naturreservat rör sig om ett begränsat intrång.
Exploateringen fick till följd att det två meter breda motionsspåret är breddat till mellan fem och sju meter. Mängder träd och buskar sågades ner, markvegetation röjdes undan och artskyddade växter, såsom backsippan, försvann.
Hur kunde du ens komma på tanken att medverka till att ett stort bestånd av den fridlysta backsippan togs bort? För att göra en parkeringsplats! Vi tar oss för pannan.
Vad gjorde tillsynsmannen då han fick klart för sig att en mycket stor del av naturreservatet skulle förstöras om Bålsta skidklubb fick som de krävde?
Anförde han någon reservation? Lämnade han en larmrapport till kommunen? Gjorde han klart för kommunen vad som krävs enligt Miljöbalkens andra kapitel om bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen eller till lokaliseringsprincipen? Nej, inte vad vi kunnat finna.
Tiefensee anför flera gånger (EP 13 januari) att Friluftsfrämjandet har många aktiviteter på Granåsen, att barn kommer dit liksom ungdomar, skolor, föreningar och många spontana besök. Men här väljer han att skönmåla hur det verkligen har blivit efter det att Bålsta skidklubb spärrat av runt sin skidspårsautostrada.
Vi är övertygade om att det lokala Friluftsfrämjandet inte delar hans positiva uppfattning om hur det verkligen ligger till.
Var kan då Tiefensees besöksgrupper vara någonstans med alla sina aktiviteter?
Eftersom det breda skidspåret numera har snört åt området och dessutom minskat de disponibla ytorna så återstår inte mycket för dem att göra. Jo, de kan förstås sitta i serveringen, pilla på sina mobiltelefoner eller kanske grilla korv. Eller kanske kan de rent av finna det fängslande att titta på när skidklubbens och andra avgiftsbelagda personer far runt på sina skidor.
Tillgängligheten på Granåsen är klart begränsad. Den för många viktiga allemansrätten fungerar inte i praktiken.
Innan Bålsta skidklubb tilläts exploatera området fanns det ett par spår lagda på naturlig snö. När våren kom smälte snön och hela området kunde därmed bli fritt att ströva i. Nu lägger klubben upp en konstsnövall på upp till 70 cm höjd. Det innebär förstås att dessa kolossala mängder snö inte har smält undan förrän långt fram på våren.
Vi har nu alltså fått den situationen att stora delar av naturreservatet inte kan användas för alla dem som inte vill eller kan åka skidor. Tiefensee väljer att citera någon ”icke skidåkare” som uttryckt att elljusspåret, det vill säga skidspåret, på vintern ska disponeras av skidfolket. Vi undrar om den personen har klart för sig att en vinter med konstsnöspår innebär en avsevärd förlängning av ”vintern” och förstås en motsvarande förkortning av tillträdet till områdets vårmarker.
Var det verkligen så här exploaterat och skadat Håbo kommun ville att det skulle bli med sitt beslut 2007 om att göra Granåsen till ett naturreservat?