Att Enköpings kommun knappt har någon industrimark att sälja har stått klart de senaste åren. Behovet att köpa på sig mark av strategisk betydelse har stått högt på exploateringsavdelningens önskelista länge men det har varken funnits pengar eller ett politiskt uppdrag.
Nu finns dock ett tjänstemannaförslag och kommunstyrelsen har gjort tummen upp, trots att stor besparingar väntar.
I tjänsteskrivelsen framgår att om målen och visionerna om samhällsbyggnad ska kunna uppfyllas krävs att kommunen äger tillräckligt med mark av strategisk betydelse, både inom pågående och framtida utvecklingsområden. Man menar att egen mark är en förutsättning för att kunna hantera den tillväxt som sker i kommunen. Utan mark är kommunen beroende av de privata markägarnas tidsplaner och visioner och kan inte styra sin egen utveckling.
Förvaltningen vet att det finns viss mark tillgänglig på marknaden och de 70 miljonerna skulle vara ett första steg mot en utökad markreserv, enligt tjänstemännen som tagit fram förslaget.
Förutom Sverigedemokraterna var partierna i kommunstyrelsen överens om att behovet av markköp är stort och man skrev under på tjänsteskrivelsens innehåll: att kommunen har ett annat förhandlingsutrymme om man äger sin egen mark, att en markreserv är av strategisk långsiktig betydelse, att man kan använda mark för att byta till sig annan mark, att man kan förädla mark och tjäna pengar på den vid försäljning.
Nystart Enköping betonade att man höll med om behovet men tyckte att beslutsunderlaget var för klent.
– Det är svårt att avgöra på underlaget om det är ett klokt beslut. Det är möjligt att det är det men om vi har känt till behovet i 20 år varför ska vi köpa nu, när räntan är som högst, undrade Agneta von Schoting.
Sverigedemokraterna har motsatt sig förslaget men övriga partier i kommunstyrelsen tycker att förvaltningens förslag är värt att genomföra.
– De senaste 30 åren har vi låtit privata markägare styra. Ska vi själva styra samhällsbyggnadsprocessen måste vi äga vår mark. Det kommer att kosta i investeringsskedet men när vi säljer får vi tillbaka pengarna, sa exempelvis miljöpartisten Kenta Hällbom.
En lån för en investering på 70 miljoner skulle kosta kommunen 2,5 miljoner i räntekostnader om året, vilket skulle påverka resultatet.
Förslaget om att avsätta 70 miljoner går nu vidare till fullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet.