Makarna Helena och Waldemar Wass håller på och etablerar sig i Enköping. Helena driver Mäklarhuset i stan och Waldemar tränar och utbildar hästar och ryttare i Vara, något Tidningen berättat om tidigare. Nu är målet att flytta ihop i ett hus de bygger tillsammans, med tillhörande stall och ridhus. Husgrunden är lagd, men vägen till spade i mark har varit lång och komplicerad enligt paret Wass.
Och det hela började med några stenrösen.
– När vi ansökte om ett förhandsbesked för där vi tänkte bygga så behövdes ett uttalande från kommunekologen. Ekologen sa att vi inte kunde ha huset där eftersom det var odlingsrösen i vägen, säger Helena Wass.
Odlingsrösen är kort och gott en hög med stenar som röjts upp ur jordbruksmark och räknas som en skyddad småbiotop. Sagt och gjort bestämde sig makarna Wass för att i stället söka bygglov för en annan del av tomten, ett tiotal meter från den höjd man tänkt från början.
– Vi upptäckte efter godkänt bygglov att marken var för lerig och det krävdes pålning för 300 000 kronor för att kunna bygga. Då bestämde vi oss för att testa på den andra platsen igen, säger Helena Wass.
Efter ytterligare en genomgång, där bilder skickades in till kommunekologen, visade det sig att odlingsrösena i själva verket var högar med sprängsten från ett tidigare markarbete på tomten under 1950-talet, något som markens gamla ägare kunde intyga.
– Ekologen vägrade att åka ut till vår tomt utan han hade gjort bedömningen via flygbilder. Hur kan man ens se skillnad på rösen på en flygbild, frågar sig Waldemar Wass.
Enligt Christina Gortcheva, bygglovschef i Enköping, är det inget ovanligt med den typen av bedömningar.
– Vi har tillgång till gamla dokument och bilder över områden för att slippa åka ut. I det här fallet ville de att vi skulle åka ut till platsen, men vi gör aldrig sådana typer av bedömningar. Vid förhandsbesked ger vi rekommendationer om hur man kan ta det vidare, i det här fallet till Länsstyrelsen, och när det gäller bygglov så bedömer vi det som är med i ansökan. Vi får inte bedöma vad som skulle vara en bättre plats, utan bara den som valts, säger hon.
Paret Wass ansökte om ett nytt bygglov, med samma tekniska utformning av hus och tillhörande carport som tidigare, men uppe på höjden igen. En ansökan som de fick veta skulle kosta 6000 kronor, men när fakturan kom var beloppet annorlunda.
– 56 000 kronor. Det är lite dyrt och då har vi redan betalat 110 000 kronor för bygglov och avgifter. När vi klagade så sänktes det till runt 30 000 kronor i stället. Som alla andra har vi en budget att förhålla oss till och när kommunen kräver mer så får vi ta bort nåt annat, säger Helena Wass.
En sådan summa för ett nästintill identiskt bygglov är inte heller något konstigt säger Christina Gortcheva.
– Husplaceringen är flyttad tillräckligt många meter för att det ska räknas som stora ändringar och så mycket kostar ett bygglov. Men vi tog bort den tekniska granskningen eftersom den inte behövdes, säger hon.
Bygglovsansökan på höjden godkändes efter att det klargjorts att det inte var odlingsrösen och nu är husgrunden på plats. I februari 2020 hoppas man kunna flytta in. Det har tagit över två år sedan paret Wass tog de första stegen för husbygget i Lisselby.
– Ekonomiskt och tidsmässigt har vi förlorat mycket på det här. Vi räknade med att vara klara för ett år sen med både bostad och ridhus. Sen är det allt åkande för att träffas. Jag bor kvar i Vara och Helena hyr ett rum i Enköping, det är 40 mil att köra, säger Waldemar Wass och får medhåll av hustrun.
– Det är tråkigt, det känns som att vi har fått gå i krig med kommunen om det här. Ska man behöva ta ut en egen ekolog för att allt ska stämma och varför ska vi behöva betala för kommunens misstag?