Skolchef sätter hopp till nya skolan

Orsaker till obalansen i skolorna mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund är det fria skolvalet och bostadspolitik.

Hur ska barn med olika bakgrund blandas bättre på Enköpings skolor?

Hur ska barn med olika bakgrund blandas bättre på Enköpings skolor?

Foto: Janerik Henriksson / TT

Enköpings kommun2019-11-02 07:00

Här om dagen berättade tidningen om att lärare på Enöglaskolan ser med stark oro på konsekvenserna av fördelningen av elever med olika bakgrund i skolorna. Oron gäller bland annat svårigheter att lära sig svenska med få jämnåriga med svenska som modersmål.

Enligt Skolverkets statistik för förra läsåret var andelen elever med utländsk bakgrund 73 procent på Enöglaskolan och 59 procent på Rombergaskolan. Andelen på Bergvretenskolan var 10 procent, på Korsängsskolan 27, på Munksundsskolan 17 och på S:t Iliansskolan 33 procent.

Anders Härdevik, verksamhetschef för grundskolorna i Enköpings kommuns skolor, säger mycket bestämt att han inte vill att man ska använda sig av uttrycket skolsegregation.

– Det är ingen skolsegregation. Det vi borde prata om är en bostadssegregation, säger han.

Han konstaterar att det är det fria skolvalet, som är lagstadgat, tillsammans med bostadspolitiken som orsakar snedfördelningen mellan elever med olika bakgrund i skolorna.

Anders Härdevik ser ingen enkel lösning på problemet och påpekar att det är en sak att ta tag i för hela samhället, inte enbart för skolan.

Enligt skollagen väger vårdnadshavarens önskemål om skola tyngst. Men kommunen har en möjlighet att frångå vårdnadshavares önskemål om skola "om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen."

Kan man inte säga att det blir en sådan organisatorisk svårighet för kommunen om det blir en skev elevsammansättning?

– Nej, det ser jag inte som en möjlig väg att gå, säger han och påpekar att ett verktyg är socioekonomiska pengar som sätts in för att ge mer stöd.

Men han tillstår att mer resurser inte hjälper när problemet är att det saknas jämnåriga svenskspråkiga kompisar på skolan.

– Det som det handlar om är att göra det mer hanterligt utan att gå mot lagen och att tydliggöra styrkorna i skolan. 

Anders Härdevik påpekar också att Enöglaeleverna har visat en bra utveckling i lärandet. 

Han ser ljust på framtiden i området kring Västerleden. Bland annat med tanke på att en ny grundskola står på tur att byggas i Enköpings västra delar.

Det ska bli en skola för 850 elever, inklusive grundsärskolan. Den nya skolan ska enligt Anders Härdevik "möjliggöra lärande på fler sätt än gängse".

–Det är min absoluta förhoppning att skolan ska vara klar 2024.

Anders Härdevik, verksamhetschef för grundskolorna, ser segregationen som ett gemensamt problem i samhället, inte som ett enskilt problem i skolan.
Anders Härdevik, verksamhetschef för grundskolorna, ser segregationen som ett gemensamt problem i samhället, inte som ett enskilt problem i skolan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!